Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

att bryta med det då vanliga förhållandet med långa förordnandeperioder– tolv år eller mer – som verkschef för en och sammamyndighet. Det åstadkoms bl.a. genom att omförordnandet isamma tjänst begränsades till 3 år. Vidare infördes genom enändring i lagen om offentlig anställning en möjlighet för regeringenatt under löpande förordnandeperiod med omedelbar verkanförflytta en verkschef. Motivet för dessa förändringar var attregeringen vill använda utnämningsmakten som ”ett viktigtinstrument för den offentliga sektorns omvandling och utveckling”.Regeringen förbigick kommitténs förslag att ”några former avett grundligare förberedelsearbete än vad som nu är brukligt”borde tillämpas vid utnämningen av verkschefer. Kommitténsviktigaste syfte med detta förslag var att bryta med dåvarandepraxis att 2/3 av verkscheferna kom från det egna departementsområdet.Frågan om hur regeringen utövar utnämningsmakten och framförallt frågan om ökad insyn i utnämningen av verkschefer harsedan dess vid ett flertal tillfällen behandlats av konstitutionsutskottet.Vidare har ett system med s.k. resultatdialoger införts som en nydel av myndighetsstyrningen. Avsikten är att ansvarig ministeralternativt statssekreterare en gång om året skall ha en informellresultatdialog med myndighetschefen. I de fall en myndighet haren styrelse med fullt ansvar förekommer det att styrelsens ordförandeockså deltar i dessa dialoger. Antalet sådana resultatdialogerhar successivt ökat och omfattar i dag i stort sett allamyndighetschefer.Verksamhetsanpassning och samspel mellan olika styrformerDe statliga verksamheterna är både omfattande och av mycketolika karaktär. Det förhållandet att verksamheten är så heterogenhar lett till att regeringen uttalat att styrningen bör verksamhetsanpassas.97