Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

Betydligt färre uppdrag gavs i 2004 års RB och det avspeglar sigockså ÅR:s redovisning av hur man har arbetat med frågorna.Trots att det inte uttryckligen skrevs in i RB för Banverket om attsamarbeta med Rikstrafiken och övriga trafikverk om att utarbetaförslag på standarder för den fysiska utformningen inom transportsystemet,beskrivs det arbete som man har genomfört.Slutligen bör det understrykas (och som även Banverket påpekar)att flera av de åtgärder som genomförs inte enbart gynnar funktionshindradeutan många andra grupper t.ex. barn och den storaallmänheten generellt t.ex. hissar och plattformsramper. Även ettmer genomtänkt informationssystem på stationer och plattformargynnar alla resenärer och inte enbart de funktionshindrade. Dettaborgar för att handikapptänkandet har en bra grund för attkomma in som en aspekt som alltid tas hänsyn till i den normalaverksamheten.2.3.3 VägverketVägverket kommenterar mycket kortfattat i ÅR för 2003 frågornaom tillgänglighet för funktionshindrade och andra med särskildabehov. Man har genomomfört statistiska undersökningarför att se hur många som kan resa med eller utan besvär. Vidarehar man under rubriken Handikappfrågor redovisat att man deltagiti Hela Resan-projektet. Man har haft en seminarieserie föratt sprida kunskap om ”Funktionshinder på väg” till dem somarbetar med fysisk utformning. Vägverket har också fortsattarbetet med att ta fram råd och riktlinjer för utformning av fysiskmiljö samt sett över gällande föreskrifter och tillsyn inomkollektivtrafiken för att säkerställa en god tillgänglighet.I 2004 års ÅR ges ungefär samma typ av information om statistiskaundersökningar. Vägverket beskriver också några av deförbättringar som har gjorts för funktionshindrade inom kollektivtrafiken,i samarbete med bl.a. Banverket och Rikstrafiken.Här nämns stationsvärdar, bemötande av resenärer vid knutpunkteroch Internetbaserad stationsinformation. Nya föreskrifter211