Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

ådesnivå är tanken att man ska kunna göra en bedömning avhur olika myndigheter och anslag bidrar till målet.- Metoder för att formulera tydligare mål. Man har bl.a. utformatriktlinjer för hur mål bör formuleras. Detta har dockgjorts utan någon distinktion mellan mål på olika nivåer.- Minskad detaljstyrning, där verkledningarna fått större ansvarför utformningen av den egna organisationen, chefstillsättningar,löner, lokaler m.m.Det finns tecken som tyder på att utvecklingsförsöken hittills intefått den betydelse som man tänkt sig. Delade meningar råderockså om resultatstyrningen på det hela taget verkligen har stärktden politiska makten eller tvärtom stärkt tjänstemännens makt påbekostnad av politikernas. En omfattande kritik har riktats motstyrformen och dess tillämpning både från statliga utredningar,utvärderingsorgan och forskare 10 .En mer utförlig redovisning av mål- och resultatstyrningensframväxt ges i bilaga 2. Där framgår också hur MoR ingår somen del i den s.k. ekonomiska styrningen, hur man definieratbegreppet, hur man försökt att få styrningen att fungera bättre,problem m.m. 11En kritisk granskning av MoRs utveckling och vad man lärt sigav de misstag som begåtts ges också i en konsultrapport somgjorts för Statskontorets räkning 12 .10Se t.ex. SOU 1997:15, SOU 1997:57, ESV 1999:20, ESV 2003:4, RR2002/03:15, Prop. 2004/05:1 Finansplanen, Ds 1995:6 ELMA, Statskontoret: Hurska regeringen styra myndigheterna, Rombach B: Det går inte att styra med mål(1991), Sundström G: Stat på villovägar (2003).11 Se bilaga 2 som författats av förre direktören vid Statskontoret, Lars Dahlberg.12 Förre revisionsdirektören Hans Grohman: Leder resultatstyrning till målet.(februari 2006).25