Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

svara för mål och prioriteringar medan myndigheterna ska ansvaraför att välja medlen för att uppfylla målen.Återrapporteringskraven är för omfattande och detaljerade.Återrapporteringskraven är i många fall både omfattande ochdetaljerade. En del av återrapporteringen ska ske månadsvis,andra delar med längre intervaller. Myndigheterna uppfattar oftade detaljerade kraven som uttryck för bristande förtroende.Departementen anför i stället kunskapsbehov som motiv. Mendessa krav bidrar, oberoende av motivet, till överlastningen.Delar av detta är nödvändiga ingredienser i ett mål- och resultatstyrningssystem,men omfattningen ifrågasätts av många liksomdetaljeringsgraden. Samtidigt ställs i vissa viktiga avseendeninte krav på redovisning av kvalitet och uppnådda effekter. Vihar sett exempel på detta t.ex. när det gäller integration av nyanländainvandrare och till helt nyligen också den arbetslivsinriktaderehabiliteringen.Den information som efterfrågas i regleringsbreven är oftainte användbar för politisk styrning av komplexa frågor.På myndigheterna ifrågasätter man i flera fall om den informationsom efterfrågas i regleringsbreven verkligen används.Återkopplingen i resultatdialogen sägs bitvis vara alltför svag.Enligt vår mening kan detta bero på att Regeringskansliet begärtdetaljerad och ofta kvantitativ information om väldigt mycketmen att den informationen inte tillräckligt ofta ger strategiskkunskap eller kunskap som är användbar för styrning av komplexasammanhang. Vidare krävs sammanställningar, bearbetningaroch analyser av resultatinformationen innan den kan användasför att utkräva ansvar och formulera nya mål. Sådanaanalyser kräver tid och resurser, vilket det inte alltid finns tillräckligtav inom berörda departement.Förhållanden inom Regeringskansliet som kan påverka förutsättningarnaatt förändra MoR i önskvärd riktning utifrånett sektoriseringsperspektiv.15