Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

Rent praktiskt har resultatstyrningen inom staten kommit attutformas med en nära koppling till budgetprocessen.Regeringskansliet utformar årliga regleringsbrev förmyndigheterna, där övergripande mål och verksamhetsmål anges,liksom återrapporteringskrav. Vid sidan av detta förekommer enmer eller mindre omfattande informell dialog mellanregeringskansliets sakenheter och myndigheterna.Årsredovisningen har blivit ett alltmer innehållsrikt ochomfattande dokument som granskas av revisionen. Revisionensslutsatser kommenteras sedan av regeringen ibudgetpropositionen.Samtidigt finns det många tecken som tyder på att styrformeninte kommit att få den betydelse som man tänkt sig. Delademeningar råder t.ex.om huruvida den har stärkt den politiskamakten eller tvärtom stärkt tjänstemännens makt på bekostnad avpolitikernas. Det har varit svårt för politiker och RK-tjänstemänatt för varje myndighet formulera övergripande mål som går attbryta ner i verksamhetsmål, indikatorer och resultatmått. Iställethar en mängd information producerats, som RK och politikeregentligen inte haft något behov av i sin styrning. En storresursinsats har årligen från myndigheternas och RK:s sidaägnats åt att processa all denna myndighetsspecifika information,som ibland helt saknat relevans för lösningen av politisktangelägna och ofta sektorsövergipande frågor.Eftersom regleringsbreven innebär en delegering av ansvar förbeslut och resurser till till var och en av myndigheterna, så är detinte förvånande om frågor som berör flera myndighetergemensamt inte fångas upp. Den starka tonvikten på MoR somstyrform kan därmed bidra till att samband som rör fleramyndigheter/samverkan mellan myndigheter inteuppmärksammas i budget- och styrdialogen.74