Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

dialog som ibland har utnyttjats på ett sätt som suddar ut gränsernamellan departement och myndigheter och försvårar såvälansvarstagande som ansvarsutkrävande. Ansvarsfördelningen blirdärigenom åter otydlig, vilket styrformen syftade till att kommatillrätta med. Dialogen är dock nödvändig för att myndighetscheferoch RK ska kunna hantera och prioritera bland den storamängden uppgifter och krav.Detaljstyrning tillämpas i stor utsträckning i ställetför mål- och resultatstyrningMoR är i dag t.ex. alltför mycket inriktad på detaljstyrning istället för styrning med mål och resultat. Detta strider mot denursprungliga tanken bakom modellen. Det motverkar också eninsiktsfull hantering av komplexa frågor t.ex. sektoriseringsproblem.I flera fall har intervjuade nämnt att de upplever den nuvarandestyrningen som onödigt detaljerad.MoR är i dag alltför överlastad för att kunnafungera bra som styrinstrumentRegleringsbreven för myndigheterna visar med stor tydlighet attmyndigheterna är överhopade med ett mycket stort antal mål,uppgifter och krav. Förutom de uppgifter och mycket omfattandeåterrapporteringskrav som formuleras inom ramen för myndighetensordinarie målstruktur finns en stor mängd ”övriga mål”och ”uppdrag” för myndigheten, som beskrivs inom olika avsnitti myndigheternas regleringsbrev.Myndigheterna har förutom de ordinarie målen också ”övrigamål”, ”uppdrag” och ”särskilda uppdrag”. I regleringsbreven förstora myndigheter, t.ex. Försäkringskassan och Arbetsmarknadsverket,har vi vissa år funnit 60–80 sådana övriga mål och uppdrag.Samverkansuppdrag ingår bland dessa men också s.k. generellakrav som formulerats för de statliga myndigheterna.62