Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

More documents

Recommendations

Info

heten och socialtjänsten gemensamt medan ungdomarna vistas påungdomshemmet. Insatser måste även kunna påräknas från andraaktörer, t.ex. skola, polis, arbetsmarknad m.fl. Om detta inte fungerarriskerar den unge att återfalla i sina gamla problem. Ungdomarnahar ofta hamnat i en rundgång där behandlingar vidungdomshemmen åtföljts av ny brottslig verksamhet eller nyttmissbruk när de kommit tillbaka till hemkommunen. Efter en tidhar de åter placerats på ungdomshem o.s.v.Det är i princip samma aktörer som behöver agera i det eftervårdandeoch i det förebyggande arbetet. Det gäller att få den ungeatt fungera i vardagen. Statsmakterna har uttalat ett mål om attinstitutionsvården skall minimeras och att andra vårdformer sålångt som möjligt skall användas. Ungdomspolitiken har ocksåinriktats på att genom olika insatser förebygga att ungdomar blirföremål för omhändertaganden.2 Beskrivning av problematiken ochsamverkansuppdrag i MoRdokumentenVi är i första hand intresserade av- hur regeringen, enligt budgetpropositionerna (BP), hanterarproblemen i sin styrning via politikområden, utgiftsområdenoch myndigheter.- hur regeringen styr myndigheterna via regleringsbreven (RB)för att lösa sektoriseringsproblemen.Under vårdtiden vid SiS (vårt problem nr 1 och 2) berörs främstutgiftsområde 9 och politikområdena Socialtjänstpolitik (nr 18),som innefattar kommunernas socialtjänst och myndigheten SiSsamt Hälso- och sjukvårdspolitik (nr 13), som innefattar hälsoochsjukvården samt barn- och ungdomspsykiatrin.I ett vårdkedjeperspektiv där vården vid SiS ansluter till ett förebyggandeoch eftervårdande arbete (vårt problem nr 3) berörs224
även under utgiftsområde 9 politikområdena Folkhälsa (nr 14)och Barnpolitik (nr 15), utgiftsområde 4 med politikområdetRättsväsendet (som innefattar polisväsendet, kriminalvården ochBRÅ), utgiftsområde 16 Utbildning och universitetsforskningmed politikområdena förskoleverksamhet och barnomsorg samtbarn- och ungdomsutbildning. Slutligen berörs i hög grad utgiftsområde17 Kultur, medier, trossamfund och fritid, där politikområdet29 Ungdomspolitik hör hemma liksom myndighetenUngdomsstyrelsen.Sammantaget berörs således för våra problem 1 och 2 i förstahand två politikområden med en statlig myndighet samt kommunoch landsting.Sammantaget berörs för vårt problem nr 3 (förebyggande ocheftervårdande arbete) primärt sex olika politikområden, men inågon mån ytterligare 2-3.Antalet myndigheter blir då minst 9 (SiS, Socialstyrelsen, Ungdomsstyrelsen,Statens folkhälsoinstitut, Institutet för psykosocialmedicin, Barnombudsmannen, Polisväsendet, Brottsförebygganderådet (BRÅ) och Skolverket). Antalet politikområden blirför hela kedjan minst 8 med 6 ministrar.Vi redovisar i det följande för varje delproblem vad som står ibudgetpopositioner, regleringsbrev och årsredovisningar, för åren2004 och 2005.2.1 Problem 1När ungdomarna vistas vid SiS samarbetar socialtjänsteninte tillräckligt med SiS i behandlingsarbetetBudgetpropositionens Utgiftsområde 9: Hälsovård, sjukvårdoch social omsorgPolitikområde: SocialtjänstpolitikenPolitikområdet omfattar insatser inom verksamhetsområdenaIndivid- och familjeomsorg samt Statligt bedriven ungdoms- och225
Page 2 and 3:
MISSIVDATUMDIARIENR2006-03-24 2005/
Page 4 and 5:
Bilagor:Bilaga 1 Ansvarskommitténs
Page 6 and 7:
Information och rådgivning till f
Page 8 and 9:
• Krav på samordning och samverk
Page 10 and 11:
Några exempel på åtgärder som s
Page 12 and 13:
för mål- och resultatstyrning str
Page 15 and 16:
ovan och som kan bidra till sektori
Page 17:
6. Bredda och fördjupa resultatdia
Page 20 and 21:
are att överblicka sambanden och h
Page 22 and 23:
att finansiera nya och mera angelä
Page 24 and 25:
1.3 Syfte, frågeställningar ochti
Page 26 and 27:
ingen inom offentlig förvaltning (
Page 29 and 30:
ÅrsredovisningarnaHur redovisas m
Page 31 and 32:
2 Kan mål- och resultatstyrningenb
Page 33 and 34:
alken (MB) som reglerar miljövård
Page 35 and 36:
2.3 Hur kan MoR bidra tillsektorise
Page 37 and 38:
egleringsbrev. De tre sektorisering
Page 39 and 40:
Det finns ett s.k. Nationellt mål
Page 41 and 42:
torer för integrationspolitiken. H
Page 43 and 44:
strukturen med nya mål. Detta äve
Page 45 and 46:
Antalet särskilda uppdrag är myck
Page 47 and 48:
tatet av den samordnade insatsen so
Page 49 and 50:
Flera av de mekanismer inom MoR som
Page 51 and 52:
Samberedning räcker inte, eftersom
Page 53:
- Återrapporteringskraven är vikt
Page 56 and 57:
planer och samverkan. Resultaten ä
Page 59 and 60:
4 Hinder och förutsättningar för
Page 61 and 62:
Enligt vår mening är det svårt a
Page 63 and 64:
Placeringen vid sidan om det ordina
Page 65 and 66:
På det hela taget framstår det, e
Page 67:
mationshantering som nu tenderar at
Page 70 and 71:
Uppdrag till Statskontoret rörande
Page 72 and 73:
Rent praktiskt har resultatstyrning
Page 74:
3. Syfte och frågeställningar fö
Page 78 and 79:
Den finansiella styrningen anger re
Page 80 and 81:
försök med programbudgetering. De
Page 82 and 83:
angivits i verksledningsproposition
Page 84 and 85:
Inledningsvis valdes en metod som i
Page 86 and 87:
Formulering av målDet sätt på vi
Page 88 and 89:
Någon principiell diskussion har i
Page 90 and 91:
Det finns inget underlag som visar
Page 92 and 93:
3.4 MyndighetsstyrningenResultatsty
Page 94 and 95:
I stort sett alla myndigheter har u
Page 96 and 97:
Hur en sådan verksamhetsanpassning
Page 98 and 99:
I utvecklingsarbetet ingick också
Page 100 and 101:
heten vid respektive departement ö
Page 102 and 103:
edare verksamhetsområden och hela
Page 104 and 105:
• Trots att mål- och resultatsty
Page 106 and 107:
• Hur kan myndigheternas kunskap
Page 108 and 109:
kan efter en tid hamna i kategori B
Page 110 and 111:
- Det kan vara oklart vad den sjuke
Page 112 and 113:
Problem t.ex.- Att arbetsförmedlin
Page 114 and 115:
andra åtgärder behövs, såsom la
Page 116 and 117:
Tabell 1 Politikområden, verksamhe
Page 118 and 119:
sjukfallen. Alla berörda parter m
Page 120 and 121:
Från januari 2003 kan även andra
Page 122 and 123:
lättas”. Av resurserna för samo
Page 124 and 125:
Statskontorets sammanfattning och s
Page 126 and 127:
Under rubriken - Insatser utanför
Page 128 and 129:
Regeringens slutsatser och analys b
Page 130 and 131:
att vården skall ges på lika vill
Page 132 and 133:
- Det saknas hänvisningar till pro
Page 134 and 135:
Tabellen visar att målen förändr
Page 136 and 137:
6. SoS och FK har fått i uppdrag a
Page 138 and 139:
Socialstyrelsen (SoS). Även 2004,
Page 140 and 141:
som formulerats för kontoren med u
Page 142 and 143:
återrapporteringskraven. Mätninge
Page 144 and 145:
- AMS skall redovisa hur basresurse
Page 146 and 147:
uppdrag om samverkan inom rehabilit
Page 148 and 149:
åde i målen för verksamhetsområ
Page 150 and 151:
Båda myndigheterna har likalydande
Page 152 and 153:
154
Page 154 and 155:
att få ett undantag från skyldigh
Page 156 and 157:
utbildningen i svenska. I verklighe
Page 158 and 159:
Problem som uppstår när två elle
Page 160 and 161:
Problem 4: Parallella strukturer by
Page 162 and 163:
2 Problemets beskrivning i MoRdokum
Page 164 and 165:
2.1 Budgetpropositionerna 2003-2005
Page 166 and 167:
initiativet ”Equal”, som syftar
Page 168 and 169:
2.1.2 Utgiftsområde 13, Arbetsmark
Page 170 and 171:
digheten ska göra en uppföljning
Page 172 and 173: Enligt återrapporteringskravet fö
Page 174 and 175: med Glesbygdsverket och Integration
Page 176 and 177: ger en tydligare bild av antalet in
Page 178 and 179: 3 Hypotesprövning3.1 Analys, hypot
Page 180 and 181: lemområdet. För AMV finns medel a
Page 182 and 183: Hypotes 4Samverkansfrågor och uppm
Page 184 and 185: Hypotes 6Regeringen skaffar sig inf
Page 186 and 187: för dessa myndigheter som för öv
Page 188 and 189: när det gäller bl.a. tillgänglig
Page 190 and 191: olika trafikslag. För att resan sk
Page 192 and 193: 2 InformationUppgifter om restider,
Page 194 and 195: För Vägverkets och Banverkets for
Page 196 and 197: 2.1 BP 2003-20052.1.1 Utgiftsområd
Page 198 and 199: vidtagits ger ökade möjligheter t
Page 200 and 201: samma mål vad gäller området som
Page 202 and 203: Banverket bör vara en del av det s
Page 204 and 205: kan utnyttja järnvägstransportsys
Page 206 and 207: uppfyllelsen och vilka åtgärder s
Page 208 and 209: drag som ligger på Rikstrafiken so
Page 210 and 211: har utarbetats för t.ex. bussar d
Page 212 and 213: Vad gäller uppmaningarna att samve
Page 214 and 215: grupp också ett mervärde för öv
Page 216 and 217: 218
Page 218 and 219: En av förutsättningarna för att
Page 220 and 221: kunna delta i planering och arbete
Page 224 and 225: missbrukarvård. Ansvaret för män
Page 226 and 227: Trots att det saknas direkta mål f
Page 228 and 229: - minskade brister och missförhål
Page 230 and 231: • En nationell handlingsplan för
Page 232 and 233: Statskontorets slutsats av BP för
Page 234 and 235: Statskontorets slutsats är- att fr
Page 236 and 237: I RB för Socialstyrelsen anges att
Page 238 and 239: Som vi redan beskrivit ovan under h
Page 240 and 241: 242
Page 242 and 243: det inom skatteområdet upplevs som
Page 244 and 245: 3 Offentliga aktörer som har uppgi
Page 246 and 247: • Länsstyrelser, regionförbundA
Page 248 and 249: Inom området Information och rådg
Page 250 and 251: Nutek har som tidigare tagit initia
Page 252 and 253: Myndigheten skall meddela föreskri
Page 254 and 255: 5 Hur regeringen uppmärksammarprob
Page 256 and 257: snittlig handläggningstid för des
Page 258 and 259: I målet för denna verksamhetsgren
Page 260 and 261: Genom Förbättringskanalen på Nut
Page 262 and 263: Hypotes 1Regeringen fokuserar inte
Page 264 and 265: tatstyrning för att nå en effekti
Page 266 and 267: Hypotes 6Regeringen skaffar sig inf
Page 268 and 269: 270
Page 270: SoLSoSSUSUOVervaVgVHSVINNOVAVOVPÅR
show all

Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?