Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

heten och socialtjänsten gemensamt medan ungdomarna vistas påungdomshemmet. Insatser måste även kunna påräknas från andraaktörer, t.ex. skola, polis, arbetsmarknad m.fl. Om detta inte fungerarriskerar den unge att återfalla i sina gamla problem. Ungdomarnahar ofta hamnat i en rundgång där behandlingar vidungdomshemmen åtföljts av ny brottslig verksamhet eller nyttmissbruk när de kommit tillbaka till hemkommunen. Efter en tidhar de åter placerats på ungdomshem o.s.v.Det är i princip samma aktörer som behöver agera i det eftervårdandeoch i det förebyggande arbetet. Det gäller att få den ungeatt fungera i vardagen. Statsmakterna har uttalat ett mål om attinstitutionsvården skall minimeras och att andra vårdformer sålångt som möjligt skall användas. Ungdomspolitiken har ocksåinriktats på att genom olika insatser förebygga att ungdomar blirföremål för omhändertaganden.2 Beskrivning av problematiken ochsamverkansuppdrag i MoRdokumentenVi är i första hand intresserade av- hur regeringen, enligt budgetpropositionerna (BP), hanterarproblemen i sin styrning via politikområden, utgiftsområdenoch myndigheter.- hur regeringen styr myndigheterna via regleringsbreven (RB)för att lösa sektoriseringsproblemen.Under vårdtiden vid SiS (vårt problem nr 1 och 2) berörs främstutgiftsområde 9 och politikområdena Socialtjänstpolitik (nr 18),som innefattar kommunernas socialtjänst och myndigheten SiSsamt Hälso- och sjukvårdspolitik (nr 13), som innefattar hälsoochsjukvården samt barn- och ungdomspsykiatrin.I ett vårdkedjeperspektiv där vården vid SiS ansluter till ett förebyggandeoch eftervårdande arbete (vårt problem nr 3) berörs224