Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

heterna. Regeringen konstaterade att det ovedersägligen förhållersig så att ”regeringens styrning av myndigheter sker genom bl.a.föreskrifter och andra skriftliga direktiv. Ett enskilt statsråd elleren tjänsteman i Regeringskansliet har således inte någon egenrätt att föreskriva hur en myndighet skall handla.”Samtidigt finns det ett behov av informella kontakter bl.a. i syfteatt klargöra och motivera viktigare regeringsbeslut. Regeringensslutsats var att informella kontakter ”är viktiga och nödvändigainslag i regeringens relationer till myndigheterna”.Regeringens sammanfattande bedömning var att regeringsformenger regeringen ett utrymme för en starkare styrning av myndigheternaän vad som dittills hade skett och att detta utrymmeborde utnyttjas.Regeringen angav också riktlinjer för den fortsatta utvecklingenav styrningen:• ”Regeringen bör tydligare ange vilka resultat som myndigheternaförväntas uppnå.• Den detaljerade styrningen av myndigheterna bör minska.• Myndigheternas resultatredovisning bör ges ny form och förstärkas.• Planeringen av myndigheternas verksamhet bör bli mer långsiktigoch försök göras med fleråriga budgetramar.• Produktivitets- och effektivitetsmått bör utvecklas.• Möjligheterna att utveckla särskilda mål för service bör utredas.”Regeringen hade redan något år tidigare tagit initiativ till en försöksverksamhetmed s.k. treårsbudgetering. Under tre år deltogsammanlagt 23 myndigheter i detta försök.Regeringen redovisade i 1988 års kompletteringsproposition ettsamlat program för utvecklingen av styrningen av den statligaverksamheten. Regeringen angav bl.a. att det var dags att gå frånförsök med treårsbudgetering till att införa vad som då kalladesmål- och resultatstyrning med i huvudsak samma inriktning som83