Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

Det finns inget underlag som visar i vad mån analyser av uppnåddaresultat används för att besluta om mål och resurstilldelningför kommande år. Det finns inte heller någon vägledning förhur RK skall bereda sådana frågor, t.ex. huruvida goda resultat ärmotiv för sänkta anslag eller inte. Det kan bl.a. hänga sammanmed det förhållandet att varken budgetunderlaget eller årsredovisningarnager myndigheterna någon möjlighet att också redovisavilka framtida krav som utvecklingen inom den del av samhälletsom de verkar förväntas ge upphov till.Årsredovisningar ligger också i stor utsträckning till grund förden redovisning och bedömning av uppnådda resultat som regeringenger i budgetpropositionen. Utvecklingen av indikatoreroch resultatmått som är relevanta för att följa utvecklingen ochbedöma resultat för verksamhetsområden och politikområden haremellertid gått trögt. Myndigheterna har i årsredovisningarnafokus på resultatmått för sina verksamhetsgrenar. Regeringskansliethar dock inte prioriterat att utveckla indikatorer ochresultatmått för verksamhets- och politikområden. Riksdagen harkritiserat detta förhållande.3.3 Den finansiella styrningenRedan i kompletteringspropositionen 1988 redovisade regeringenett program för att utveckla den finansiella styrningen. En sådanmodernisering av den finansiella styrningen genomfördes ocksåunder 1990-talet. Viktiga syften var att ge myndigheterna incitamenttill en god hushållnings med resurserna, ge ökade möjlighetertill flexibilitet i resursanvändningen samt skapa goda förutsättningarför en bättre uppföljning och för att i styrningen bättreknyta samman verksamhet och resurser.Ett viktigt steg togs tidigt genom införandet av en redovisningsmodellför de statliga myndigheternas externredovisning, baseradpå bokföringsmässiga grunder.Ytterligare ett steg togs genom införandet av ramanslag från ochmed budgetåret 1992/93. Ramanslaget ger en ökad flexibilitet92