13.07.2015 Views

Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

Effektiv styrning? Om resultatstyrning och ... - Statskontoret

SHOW MORE
SHOW LESS

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

YUMPU automatically turns print PDFs into web optimized ePapers that Google loves.

3.4 Myndighets<strong>styrning</strong>enResultat<strong>styrning</strong>en utgår från förutsättningen att politikerna <strong>och</strong>tjänstemännen har olika roller. Politikernas fokus är att ge myndigheternagoda förutsättningar att bedriva en effektiv verksamhet,att ange verksamhetens inriktning, att sätta mål samt att följaupp resultat <strong>och</strong> utkräva ansvar. Tjänstemännen, <strong>och</strong> då främstmyndigheternas ledning, har ett ansvar att bedriva verksamhetenpå ett effektivt sätt så att förväntade resultat uppnås <strong>och</strong> attverksamheten utvecklas.Minskad detalj<strong>styrning</strong>För att verksledningarna skall kunna ta sitt ansvar måste de ocksåförfoga över de medel som krävs för att bedriva verksamheteneffektivt. Så var inte fallet i början av 1990-talet. Genom en radförändringar överfördes kontrollen över olika styrmedel från riksdag<strong>och</strong> regering till myndigheterna. Man skulle kunna uttryckadet så att detalj<strong>styrning</strong>en minskade.Riksdag <strong>och</strong> regering hade tidigare beslutat om myndigheternasinre organisation <strong>och</strong> utsett chefer på nivån under verksledningen.I början av 1990-talet fick verkscheferna befogenheter attsjälva utforma den inre organisationen <strong>och</strong> att utse sina närmastunderlydande chefer.Riksdag <strong>och</strong> regering hade tidigare också en aktiv roll i förhandlingarnaom statstjänstemännens löner. Lönebildningen <strong>och</strong>arbetsgivarpolitiken sågs alltmer som ett viktigt instrument attutveckla <strong>och</strong> effektivisera myndigheternas verksamhet. Regeringengjorde också den politiska bedömningen att man villeminska sin aktiva involvering i löneförhandlingarna. Myndigheternafick som kollektiv det avgörande inflytandet över Arbetsgivarverket<strong>och</strong> därmed över löneförhandlingarna. Samtidigt gavregeringen verkscheferna starkare incitament att sluta ansvarsfullaavtal. Detta skedde på så vis att myndigheterna inte längre iefterhand fick full ekonomisk kompensation för de ökade kostnadersom avtalen ledde till. I stället justeras numera myndigheternasanslag med hänsyn till lön- <strong>och</strong> produktivitetsutvecklingeni den konkurrensutsatta privata sektorn. <strong>Om</strong> verksledningarnasluter avtal som leder till högre kostnader, får man94

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!