Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi
Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi
Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi
Create successful ePaper yourself
Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.
V a l t a k u n n a l l i n e n p e r u s p a l v e l u j e n a r v i o i n t i r a p o r t t i 2 0 0 6<br />
7.1.3 Tillgång till svenskspråkig grundläggande utbildning<br />
SLUTSATSER<br />
ÅTGÄRDSFÖRSLAG<br />
Det glesa skolnätet medför längre skolresor för de<br />
svenskspråkiga eleverna än för de finskspråkiga i<br />
genomsnitt i landet. Andelen svenskspråkiga 7-12<br />
åringar, som bodde inom en fem kilometers radie från<br />
svenskspråkig skola var ca 90 procent. Endast drygt<br />
hälften av eleverna i ålderskategorin 13-15 år bodde<br />
inom fem kilometers avstånd från svenskspråkig skola.<br />
Motsvarande andelar i hela landet var över 90 procent<br />
respektive 70 procent. Tillgången till svenskspråkig<br />
grundläggande utbildning har inte nämnvärt förändrats<br />
under de senaste åren.<br />
Det totala elevantalet är närmast oförändrat.<br />
Variationer i elevunderlaget mellan olika kommuner<br />
förekommer. Antalet elever i åk 1-6 har minskat med<br />
sex procent och i årskurserna 7-9 har elevantalet ökat<br />
med 12 procent. Eleverna i årskurs 1 inom den<br />
svenskspråkiga grundläggande utbildningen var 12<br />
procent färre jämfört med år 2001.<br />
Under tidsperioden 2001-2006 har fyra nya skolor<br />
grundats, åtta skolor har sammanslagits med annan<br />
skola och tio skolor dragits in.<br />
I fyra kommuner i Västra Finlands län överskrider man<br />
den lagstadgade tiden för elevernas skolresor med<br />
inberäknade väntetider åtminstone en dag i veckan.<br />
Endast en tredjedel av landets svensk- och<br />
tvåspråkiga kommuner hade en av fullmäktige<br />
godkänd plan för utvecklingen av skolnätet läsåret<br />
2006-07 eller på längre sikt<br />
Samtidigt som man drar upp riktlinjer för kommun- och<br />
servicestrukturen och utvecklar samarbetet mellan<br />
kommunerna bör man även uppmärksamma<br />
planeringen och ordnandet av de svenskspråkiga<br />
utbildningstjänsterna på ett ändamålsenligt sätt. Den<br />
grundläggande utbildningen skall i första hand ordnas<br />
som närservice på lokal basis så att eleverna kan gå i<br />
skola inom rimligt avstånd från hemmet.<br />
En samordning av de tvärsektoriella transporterna<br />
borde utvecklas inom kommunerna liksom också en<br />
koordinering av tidtabeller för färjor, förbindelsebåtar,<br />
bussar och taxi. Här bör även representanter för<br />
kommunernas skolväsende höras, så att behovet av<br />
skolskjutsar bättre kunde beaktas vid uppgörandet av<br />
tidtabellen. Elever som väntar på transport bör<br />
garanteras möjlighet till handledd sysselsättning och<br />
ansvarsfördelningen vid övervakningen av elever under<br />
väntetider i skolan i samband med<br />
skolskjutsarrangemang bör klargöras.<br />
För att garantera jämlikhet i tillgång till grundläggande<br />
utbildning oberoende av boningsort och språk bör även<br />
enspråkigt finska kommuner, som saknar<br />
svenskspråkig skola ha en plan för hur den<br />
svenskspråkiga utbildningen kan genomföras. I<br />
samband med informationen om skolanmälan bör<br />
kommunerna informera om hur utbild-ningen på<br />
svenska ordnas.<br />
För att skapa möjligheter att genomgå hela den<br />
grundläggande utbildningen på svenska inom rimligt<br />
avstånd från hemmet bör man särskilt i enspråkigt<br />
finska kommuner, där det finns ett tillräckligt stort antal<br />
svenskspråkiga elever, överväga fördelarna med en<br />
skola som omfattar enhetlig svenskspråkig<br />
grundläggande utbildning i årskurserna 1-9.<br />
Inledning<br />
Länsstyrelserna har på uppdrag av<br />
undervisningsministeriet utrett förändringar i tillgången<br />
till grundläggande utbildning. Den aktuella utredningen<br />
berör utbud av samt tillströmning och tillgång till<br />
svenskspråkig grundläggande utbildning.<br />
Alla har grundlagsenlig rätt till avgiftsfri<br />
grundläggande utbildning. Var och en skall ha rätt till<br />
undervisning utgående från sin förmåga och sina<br />
särskilda behov. Alla skall garanteras högklassiga<br />
utbildningsmöjligheter oberoende av kön, hemort, ålder,<br />
språk eller ekonomisk ställning. Målet är att säkra<br />
jämlika och högklassiga utbildningstjänster inom alla<br />
former av utbildning även om åldersklasserna minskar.<br />
Eleverna skall kunna gå i skola inom rimligt avstånd<br />
från hemmet så att stadganden i lagen om<br />
grundläggande utbildning uppfylls. Den grundläggande<br />
utbildningen skall ordnas så att kommunikationerna är<br />
så trygga och tidsmässigt korta för eleverna som<br />
möjligt.<br />
Kommunen är skyldig att ordna grundläggande<br />
utbildning för alla läropliktiga, som bor på dess område.<br />
Kommunen kan ordna utbildningstjänsterna själv eller i<br />
samråd med andra kommuner. För kommunernas<br />
samarbete kan en samkommun bildas. En kommun som<br />
- 133 -