Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

V a l t a k u n n a l l i n e n p e r u s p a l v e l u j e n a r v i o i n t i r a p o r t t i 2 0 0 6
svenskspråkiga elever inom grundläggande utbildning
har gått i dessa skolor. Såväl antalet skolor med över
100 elever som andelen elever i dessa har varit relativt
konstant under de senaste åren. En något större andel av
eleverna gick år 2006 i skolor med över 300 elever
jämfört med år 2001. Detta beror främst på det ökade
antalet elever i årskurserna 7-9.
Antalet svenskspråkiga barn i enspråkigt finska
kommuner har ökat. I sammanlagt 136 enspråkigt finska
kommuner i Södra och Västra Finlands län, vilka
saknade svenskspråkig grundläggande utbildning, fanns
sammanlagt 1 149 barn i åldern 7-15 år med svenska
som registrerat modersmål. Detta var en ökning med tio
procent jämfört med år 2001.
En kommun som har både finsk- och
svenskspråkiga invånare är skyldig att ordna
grundläggande utbildning separat för vardera
språkgruppen. Enligt enkätförfrågan var det i första
hand de enspråkigt finska kommuner som sedan länge
haft ett etablerat samarbete med närliggande svenskoch
tvåspråkiga kommuner, som också uppgett att man
informerat om möjligheterna att välja svenskspråkig
utbildning. I många enspråkigt finska kommuner
saknades denna information helt.
TABELL 1. FÖRÄNDRINGAR I ELEVANTALET INOM DEN SVENSKSPRÅKIGA GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN EN-
LIGT LANDSKAP I SÖDRA OCH VÄSTRA FINLANDS LÄN ÅREN 2001OCH 2006
TABELL 2. ANTAL SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR INOM DEN GRUNDLÄGGANDE UTBILDNINGEN ENLIGT STORLEK OCH
ELEVMÄNGD ÅR 2001 OCH 2006
Källa: Statistikcentralen och länsstyrelsens statistik i Västra Finlands län
* Tabellen omfattar inte de svenskspråkiga undervisningsgrupperna i de finskspråkiga skolorna i Jyväskylä och Tavastehus
- 137 -