15.02.2014 Views

Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

SHOW MORE
SHOW LESS

Create successful ePaper yourself

Turn your PDF publications into a flip-book with our unique Google optimized e-Paper software.

V a l t a k u n n a l l i n e n p e r u s p a l v e l u j e n a r v i o i n t i r a p o r t t i 2 0 0 6<br />

Uppfylls de i lagen om grundläggande utbildning stadgade tiderna för skolresans längd?<br />

I totalt fyra kommuner överskred man den lagstadgade tiden för elevernas skolresor<br />

med inberäknade väntetider åtminstone en dag i veckan<br />

Enligt den enkätförfrågan som gjordes till<br />

utbildningsanordnarna hade totalt 11 623 elever eller ca<br />

37 procent av det totala antalet svenskspråkiga elever, i<br />

kommuner med svenskspråkig skola, rätt till skolskjuts.<br />

Resultatet blir tyvärr missvisande eftersom<br />

undersökningen omfattade enbart kommuner med<br />

svenska skolor. Uppgifter om de elevers skolresor, vilka<br />

är registrerade som svenskspråkiga men är bosatta i<br />

finskspråkiga randkommuner och går i svenskspråkig<br />

grundläggande utbildning, finns inte med i resultatet.<br />

Andelen skolskjutsberättigade elever i hela landet<br />

var vid samma tidpunkt 22 procent. Jämförelsematerial<br />

från tidigare år saknas eftersom den officiella statistiken<br />

inte omfattar uppdelning av antalet skjutsberättigade<br />

elever enligt skolans språk.<br />

I totalt fyra kommuner, tre i Egentliga Finland och<br />

en i Österbotten, överskred man den lagstadgade tiden<br />

för elevernas skolresor med inberäknade väntetider<br />

åtminstone en dag i veckan. Som orsak till de<br />

tidsmässigt överlånga skolresorna uppgav kommunerna<br />

i Egentliga Finland att det handlade om elever, som<br />

bodde i skärgården och att eleverna fick långa<br />

väntetider beroende på att läsordningen inte stämde<br />

överens med förbindelsebåtens tidtabell och att<br />

transporten vintertid inte kunde skötas med taxibåt. I<br />

Södra Finlands län hade tiderna för skolresorna hållits<br />

inom föreskrivna gränser.<br />

Har utbud av och tillströmning till svenskspråkig grundläggande utbildning förändrats?<br />

Det totala elevantalet i de svenskspråkiga skolorna är närmast oförändrat<br />

År 2006 fanns det sammanlagt 274 skolor inom<br />

svenskspråkig grundläggande utbildning i Södra och<br />

Västra Finlands län med totalt 31 786 elever i<br />

årskurserna 1-9. Av dessa ordnade 229 skolor<br />

undervisning för årskurserna 1-6 och 34 skolor för<br />

årskurserna 7-9. Antalet skolor med årskurserna 1-9 var<br />

sammanlagt 11 till antalet. I Jyväskylä och Tavastehus<br />

fanns en svenskspråkig undervisningsgrupp i en<br />

finskspråkig skola. Därutöver fanns sammanlagt 12<br />

specialskolor.<br />

Totalt sett har elevantalet i de svenskspråkiga<br />

skolorna jämfört med 2001 minskat med 0,2 procent<br />

(tabell 1). Antalet elever i åk 1-6 har minskat med ca<br />

sex procent. Det stadigt ökade elevantalet i de<br />

svenskspråkiga skolorna i åk 1-6 fram till år 2003<br />

återspeglas i det stora antalet elever i årskurserna 7-9,<br />

där eleverna år 2006 var ca 12 procent fler jämfört med<br />

år 2001. Stora variationer i elevantalet förekom mellan<br />

landskapen. I Egentliga Finland kan man se en ökning<br />

av det totala antalet elever inom den grundläggande<br />

utbildningen med ca fem procent och i Nyland med två<br />

procent.<br />

Elevtillströmningen i årskurs 1 inom den<br />

svenskspråkiga grundläggande utbildningen har minskat<br />

med 12 procent jämfört med år 2001. I Västra Finlands<br />

län hade elevantalet i årskurs 1 sjunkit med ca 17<br />

procent och i Södra Finlands län med åtta procent. I<br />

Österbotten hade antalet elever i årskurs 1 minskat med<br />

hela 18 procent och i Egentliga Finland med 12 procent<br />

och i Nyland med tio procent. Det minskade antalet<br />

elever i åk 1 kommer framöver att inverka på det<br />

sammanlagda elevantalet i de svenskspråkiga skolorna<br />

med årskurserna 1-6. Variationer mellan kommunerna<br />

förekommer dock.<br />

Skillnaden mellan antalet elever i årskurs 1 och<br />

antalet 7-åringar, som enligt statistikcentralen är<br />

registrerade som svenskspråkiga har under de senaste<br />

åren varit märkbar. Den svenskspråkiga grundläggande<br />

utbildningen i hela landet har årligen fått ett<br />

elevtillskott motsvarande sex-åtta procent av elever<br />

registrerade med finska eller annat språk som<br />

modersmål.<br />

Under tidsperioden 2001-2006 har fyra helt nya<br />

skolor med årskurserna 1-6 grundats, en i Österbotten,<br />

två i Nyland och en i Päijänne-Tavastland. Åtta<br />

svenskspråkiga skolor med årskurserna 1-6 har<br />

sammanslagits med annan skola och tio skolor har<br />

dragits in. Av de indragna skolorna fanns nio i Västra<br />

Finlands län. I tre skärgårdskommuner i Egentliga<br />

Finland har man sammanslagit skolor med årskurserna<br />

1-6 och 7-9 till skolor som omfattar årskurserna 1-9.<br />

Ungefär 35 procent av de svenskspråkiga<br />

skolorna i Södra och Västra Finlands län har haft under<br />

50 elever (tabell 2). Ca tio procent av samtliga<br />

- 136 -

Hooray! Your file is uploaded and ready to be published.

Saved successfully!

Ooh no, something went wrong!