Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

More documents

Recommendations

Info

V a l t a k u n n a l l i n e n p e r u s p a l v e l u j e n a r v i o i n t i r a p o r t t i 2 0 0 6 Har det skett förändringar i tillgången till svenskspråkig grundläggande utbildning? Tillgången till svenskspråkig grundläggande utbildning har inte nämnvärt förändrats Det glesa skolnätet medför längre skolresor för de svenskspråkiga eleverna än för de finskspråkiga i genomsnitt i landet. Andelen svenskspråkiga 7-12 åringar, som bodde inom en fem kilometers radie från skolan var ca 90 procent och drygt hälften av barnen i ålderskategorin 13-15 bodde inom fem kilometers avstånd från svenskspråkig skola. Motsvarande andelar då det gäller hela landet var över 90 procent för 7-12- åringarna och över 70 procent för 13-15- åringarna. Andelen svenskspråkiga barn som bodde inom fem kilometer från svenskspråkig skola uppvisade dock stora regionala skillnader. Till exempel bodde endast 72 procent av antalet 7-12 åringar i Egentliga Finland inom en fem kilometers radie från skolan och i Österbotten 41 procent av 13-15 åringarna. Elevupptagningsområdena inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen omfattar ofta flere kommuner och går i vissa fall såväl över gränserna för ekonomiska regioner som över landskapsgränser. En förhållandevis större andel av de svenskspråkiga barnen än av de finskspråkiga gick i skola i annan kommun än där de var bosatta. Enligt kommunernas uppgifter hösten 2006 gick sammanlagt ca två procent av de svenskspråkiga eleverna i åk 1-6 och ca 15 procent av eleverna i åk 7-9 i skola i annan kommun än den, där de var bosatta. Av de svenskspråkiga eleverna som intagits eller överförts till specialundervisning gick tio procent i skola i annan kommun. För den övervägande majoriteten av de svenskspråkiga eleverna som gick i skola i annan kommun grundade sig skolgången på avtal mellan kommunerna. BILD 1. SVENSKSPRÅKIGA SKOLOR INOM GRUNDLÄGGANDE UTBILDNING 2006 SAMT 7-15 ÅRINGAR, MED SVENSKA SOM REGISTRERAT MODERSMÅL ÅR 2005 - 135 -
V a l t a k u n n a l l i n e n p e r u s p a l v e l u j e n a r v i o i n t i r a p o r t t i 2 0 0 6 Uppfylls de i lagen om grundläggande utbildning stadgade tiderna för skolresans längd? I totalt fyra kommuner överskred man den lagstadgade tiden för elevernas skolresor med inberäknade väntetider åtminstone en dag i veckan Enligt den enkätförfrågan som gjordes till utbildningsanordnarna hade totalt 11 623 elever eller ca 37 procent av det totala antalet svenskspråkiga elever, i kommuner med svenskspråkig skola, rätt till skolskjuts. Resultatet blir tyvärr missvisande eftersom undersökningen omfattade enbart kommuner med svenska skolor. Uppgifter om de elevers skolresor, vilka är registrerade som svenskspråkiga men är bosatta i finskspråkiga randkommuner och går i svenskspråkig grundläggande utbildning, finns inte med i resultatet. Andelen skolskjutsberättigade elever i hela landet var vid samma tidpunkt 22 procent. Jämförelsematerial från tidigare år saknas eftersom den officiella statistiken inte omfattar uppdelning av antalet skjutsberättigade elever enligt skolans språk. I totalt fyra kommuner, tre i Egentliga Finland och en i Österbotten, överskred man den lagstadgade tiden för elevernas skolresor med inberäknade väntetider åtminstone en dag i veckan. Som orsak till de tidsmässigt överlånga skolresorna uppgav kommunerna i Egentliga Finland att det handlade om elever, som bodde i skärgården och att eleverna fick långa väntetider beroende på att läsordningen inte stämde överens med förbindelsebåtens tidtabell och att transporten vintertid inte kunde skötas med taxibåt. I Södra Finlands län hade tiderna för skolresorna hållits inom föreskrivna gränser. Har utbud av och tillströmning till svenskspråkig grundläggande utbildning förändrats? Det totala elevantalet i de svenskspråkiga skolorna är närmast oförändrat År 2006 fanns det sammanlagt 274 skolor inom svenskspråkig grundläggande utbildning i Södra och Västra Finlands län med totalt 31 786 elever i årskurserna 1-9. Av dessa ordnade 229 skolor undervisning för årskurserna 1-6 och 34 skolor för årskurserna 7-9. Antalet skolor med årskurserna 1-9 var sammanlagt 11 till antalet. I Jyväskylä och Tavastehus fanns en svenskspråkig undervisningsgrupp i en finskspråkig skola. Därutöver fanns sammanlagt 12 specialskolor. Totalt sett har elevantalet i de svenskspråkiga skolorna jämfört med 2001 minskat med 0,2 procent (tabell 1). Antalet elever i åk 1-6 har minskat med ca sex procent. Det stadigt ökade elevantalet i de svenskspråkiga skolorna i åk 1-6 fram till år 2003 återspeglas i det stora antalet elever i årskurserna 7-9, där eleverna år 2006 var ca 12 procent fler jämfört med år 2001. Stora variationer i elevantalet förekom mellan landskapen. I Egentliga Finland kan man se en ökning av det totala antalet elever inom den grundläggande utbildningen med ca fem procent och i Nyland med två procent. Elevtillströmningen i årskurs 1 inom den svenskspråkiga grundläggande utbildningen har minskat med 12 procent jämfört med år 2001. I Västra Finlands län hade elevantalet i årskurs 1 sjunkit med ca 17 procent och i Södra Finlands län med åtta procent. I Österbotten hade antalet elever i årskurs 1 minskat med hela 18 procent och i Egentliga Finland med 12 procent och i Nyland med tio procent. Det minskade antalet elever i åk 1 kommer framöver att inverka på det sammanlagda elevantalet i de svenskspråkiga skolorna med årskurserna 1-6. Variationer mellan kommunerna förekommer dock. Skillnaden mellan antalet elever i årskurs 1 och antalet 7-åringar, som enligt statistikcentralen är registrerade som svenskspråkiga har under de senaste åren varit märkbar. Den svenskspråkiga grundläggande utbildningen i hela landet har årligen fått ett elevtillskott motsvarande sex-åtta procent av elever registrerade med finska eller annat språk som modersmål. Under tidsperioden 2001-2006 har fyra helt nya skolor med årskurserna 1-6 grundats, en i Österbotten, två i Nyland och en i Päijänne-Tavastland. Åtta svenskspråkiga skolor med årskurserna 1-6 har sammanslagits med annan skola och tio skolor har dragits in. Av de indragna skolorna fanns nio i Västra Finlands län. I tre skärgårdskommuner i Egentliga Finland har man sammanslagit skolor med årskurserna 1-6 och 7-9 till skolor som omfattar årskurserna 1-9. Ungefär 35 procent av de svenskspråkiga skolorna i Södra och Västra Finlands län har haft under 50 elever (tabell 2). Ca tio procent av samtliga - 136 -
Page 1 and 2:
Lääninhallitusten keskeiset arvio
Page 3 and 4:
- 4 - V a l t a k u n n a l l i n e
Page 5 and 6:
V a l t a k u n n a l l i n e n p e
Page 7 and 8:
- 8 - V a l t a k u n n a l l i n e
Page 9 and 10:
Page 11 and 12:
Page 13 and 14:
Page 15 and 16:
Page 17 and 18:
- 18 - V a l t a k u n n a l l i n
Page 19 and 20:
Page 21 and 22:
Page 23 and 24:
Page 25 and 26:
Page 27 and 28:
Page 29 and 30:
Page 31 and 32:
Page 33 and 34:
Page 35 and 36:
Page 37 and 38:
Page 39 and 40:
Page 41 and 42:
Page 43 and 44:
Page 45 and 46:
Page 47 and 48:
Page 49 and 50:
Page 51 and 52:
Page 53 and 54:
Page 55 and 56:
Page 57 and 58:
Page 59 and 60:
Page 61 and 62:
Page 63 and 64:
Page 65 and 66:
Page 67 and 68:
Page 69 and 70:
Page 71 and 72:
Page 73 and 74:
Page 75 and 76:
Page 77 and 78:
Page 79 and 80:
Page 81 and 82:
Page 83 and 84: V a l t a k u n n a l l i n e n p e
Page 133: V a l t a k u n n a l l i n e n p e
Page 185 and 186:
Page 187 and 188:
Page 189 and 190:
Page 191 and 192:
Page 193 and 194:
Page 195 and 196:
Page 197 and 198:
Page 199 and 200:
Page 201 and 202:
Page 203 and 204:
Page 205 and 206:
Page 207 and 208:
Page 209 and 210:
Page 211 and 212:
Page 213 and 214:
Page 215 and 216:
Page 217 and 218:
Page 219 and 220:
Page 221 and 222:
Page 223 and 224:
Page 225 and 226:
Page 227 and 228:
Page 229 and 230:
Page 231 and 232:
Page 233 and 234:
Page 235 and 236:
Page 237 and 238:
Page 239 and 240:
Page 241 and 242:
Page 243 and 244:
Page 245 and 246:
Page 247 and 248:
Page 249 and 250:
Page 251 and 252:
show all

Lääninhallitusten keskeiset arviot peruspalveluiden tilasta ... - Poliisi

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?