(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
lat, oc han ropade med hög rö#: „A%, du må#e komma,
o min älskade gudinna, du må#e få lif oc bli min, om
i%e, wiger jag mig åt underjorden+ gudar. Då [% han
se fru Venu+ #å täµ framför ta]an oc wänligt winka
åt honom. Han sprang upp från @n bädd oc började
måla på den heliga Rosalia+ hufwud, emedan han nu
troget tänkte afbilda fru Venu+ tä%a ansikte. Det förekom
honom som om han+ fa#a wilja i%e kunde bjuda öfwer
han+ hand, ty penseln gled a\tjämt undan från de
moln, som höljde den heliga Rosalia+ hufwud, oc #rök
mot han+ wilja på hufwudena af de barbarer, af hwilka
hon war omgifwen. Oc likwäl blef den heliga+ himmelska
anlete a\t tydligare oc bli%ade på Fran$e+$o med
ögon, som så #rålade af lif, aµ han som dödligt trä{ad
af en ljungeld, #örtade ti\ golfwet. När han återkom
ti\ @na @nnen uppre#e han @g mödosamt oc wågade ej
se bort ti\ ta]an, som blifwit honom så hemsk, utan
smög @g med sänkt hufwud ti\ bordet, där doktorn+
win]aska #od, oc tog @g en duktig klunk. Då åter[%
Fran$e+$o @na kra}er oc betraktade @n ta]a; den #od
där färdig ända ti\ @#a penseldraget, oc i%e den heliga
Rosalia+ ansikte, utan han+ älskade Venu+bild log emot
honom med förföriska ögonka#. I samma #und upptände+
Fran$e+$o af wildt, broµ+ligt begär. Han tjöt af
wanweµig åtrå, han erinrade @g den hedniska bildhuggaren
Pygmalion, hwilken+ hi#oria han målat, oc bad
som han ti\ fru Venu+ aµ hon i han+ bild måµe inblåsa
lif. Det ty%te+ honom snart aµ bilden började röra
@g, do%, när han wi\e ªuta den i @na armar, såg han
aµ den förblifwit dödt lär}. Då ªet han af @g @µ hår
oc betedde @g som en, som blifwit besaµ af djäfwulen.
Så framlefde Fran$e+$o twå dagar oc twå näµer; på
tredje dagen, då han #el som en bild#od #od framför
ta]an, öppnade+ dörren ti\ han+ rum, oc det praßlade
bakom honom som af qwinnokläder. Han wände @g om
241