(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
(Några dagar senare.)
Nej! Inga mörka twifwel böra för mig fördy#ra de
klara solsken+dagar, som uppgåµ för mig. Den ärewördige
pater Cyri\u+ har som jag wet för dig, trofa-
#a moder, utförligt beräµat hwilken farlig wändning
Leonard+ pro$eß tog, som genom min öfwerilning öfwerlämnade+
i kriminaldom#olen+ händer. Aµ den
werklige Medardu+ sedermera blef fångad, aµ han+
kanske låtsade wansinne snart nog gaf med @g, aµ han
ti\#od @na ogärningar oc inwäntar @µ räµmätiga
#ra{ oc aµ … do%, jag wi\ i%e säga mera, för aµ
diµ hjärta i%e måµe såra+ af den broµ+ling+ ne+liga
öde, hwilken som barn war hofwet+ enda samtal+ämne.
Man ansåg Leonard för en förªagen, hårdna%ad
förbrytare, emedan han nekade ti\ a\t. Gud i himmelen!
Dera+ tal war mig som dolk#ygn, ty en rö# sade
inom mig: „Han är oskyldig, oc det ska\ bli klart som
en dag!“ Jag kände det djupa#e medlidande med honom
oc må#e ti\#å för mig själf aµ han+ bild, som
jag återka\ade i miµ minne, ho+ mig wä%te känªor,
som jag ej kunde mißtyda. Ja, jag älskade honom redan
outsägligt, då wärlden ännu hö\ honom för en
skändlig förbrytare. Eµ under må#e rädda honom oc
mig, ty jag sku\e döµ, om Leonard fa\it i bödeln+
händer. Han är oskyldig, han älskar mig, oc snart
ska\ han helt wara min. En dunkel aning från mina
tidiga barnaår går upp för mig i waken oc ly%salig
werklighet. O, gif mig oc min älskade din wälsignelse,
goda moder! O, kunde diµ ly%liga barn wid diµ hjärta
riktigt få gråta ut @n himmelska fröjd! Leonard lik-
204