(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
„Hu#run war Fran$e+$o+ änka oc barnet Medardu+.“
„A\dele+ riktigt. Men hur kommer det @g aµ ni wet
det?“
„På sä\samma#e säµ hafwa kapu$inermunken Medardu+'
lefnad+om#ändigheter blifwit mig bekanta. Ända
ti\ det ögonbli%, då han ]ydde från baron F:+ ªoµ, är
jag noga underräµad om hwad som ti\drog @g där.“
„Men hur, oc af hwem…?“
„En li]ig dröm har wisat mig a\t.“
„Ni skämtar?“
„Ingalunda. Det förekommer mig werkligen som om
jag i drömmen hört hi#orien om denne oly%salige, som,
en leksak för mörka makter, ªungat+ hit oc dit oc drifwit+
från broµ ti\ broµ. På färden genom … @~erskogen
for po#iljonen wilse, jag kom ti\ jägmä#arbo#ä\et
oc där … “
„Ah, nu för#år jag a\t, där borta råkade ni munken
…“
„Så är det, men han war wansinnig.“
„Det ser han inte ut aµ wara längre. Redan då hade
han @na ljusa #under oc anförtrodde er a\t?“
„I%e pre$i+. Underräµad om min ankom#, kom han
på naµen ti\ miµ rum. Med min exempe\ö# ªående
likhet med honom förekom jag honom hemsk. Han hö\
mig för @n dubbelgångare, som warªade han+ död. Han
fram#öµe #ammande bekännelser, — ofriwi\igt, tröµ,
som jag war af resan, öfwerwäldigade sömnen mig. Det
förekom mig som om munken med lugn oc faµning talade
widare, oc jag wet i själfwa werket ej hwar drömmen
började. Det förefö\ mig som om munken på#od,
i%e aµ han hade dödat Eufemia oc Hermogene+, utan
aµ grefwe Viktorin warit båda+ mördare.“
„Egendomligt, hög# egendomligt. Men hwarför förteg
ni deµa för domaren?“
176