(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
war förskrä%lig för mig, jag wißte själf i%e hwarför,
oc miµ ti\#ånd blef för pinsamt aµ uthärda. Jag
sam i eµ haf af aningar oc drömmar. Förgäfwe+ sökte
jag ur miµ inre förjaga munken+ bild; jag oly%liga
barn kunde i%e emot#å kärleken ti\ den åt gudomen
inwigde. En andlig besökte en gång, som han wäl o}a
brukade, min fader. Han utlät @g widly}igt om djäfwulen+
mångahanda anfäktningar, oc mången gni#a
fö\ i min själ, medan den andlige beskref det trö#lösa
ti\#åndet i eµ ungt @nne, ti\ hwilket den onde wi\e
bana @g wäg, oc som enda# gjorde swagt mot#ånd.
Min far ti\fogade åtski\igt, liksom om han talade om
mig. „Enda# en obegränsad ti\försikt“, sade prä#en,
„enda# oryggligt förtroende i%e så my%et ti\ wänner,
som ti\ religionen oc henne+ tjänare, kan bringa
räddning.“ Deµa märkwärdiga samtal be#ämde mig
ti\ aµ söka kyrkan+ trö# oc aµ läµa miµ brö# genom
en ångerfu\ bekännelse i den heliga bikten. Biµida
följande morgon wi\e jag, enär wi ju# befunno oß
i residenset, gå ti\ den i närheten af wårt hem belägna
klo#erkyrkan. Det war en qwalfu\ oc förskrä%lig
naµ, som jag hade aµ genomwaka. Afskywärda,
broµ+liga bilder, som jag aldrig seµ e\er tänkt, drefwo
@µ gy%el omkring mig, men midt ibland dem #od
munken, rä%ande mig handen som ti\ räddning, oc
ropade: „Säg bloµ aµ du älskar mig oc du ska\ bli
befriad från a\ nöd!“ Mot min wilja må#e jag då utropa:
„Ja, Medardu+, jag älskar dig!“ — oc på en
gång förswunno helwete+andarne. Slutligen #eg jag
upp, klädde mig oc gi% ti\ klo#erkyrkan.
200