(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
blef ty#are oc swårare aµ uppfaµa, ti\+ det ªutligen
a\dele+ upphörde; dagern sken in genom fön#ret, låsen
raßlade oc fängelsedirektören, som jag i%e seµ på hela
tiden, kom in. „Man har“, började han, „hört a\ehanda
larm oc högljudt prat i ert rum i naµ. Hur förhå\er
det @g därmed?“ Så lugnt jag kunde swarade jag: „Jag
har för wana aµ tala högt i sömnen oc talar o%så o}a i
waket ti\#ånd högt för mig själf, oc jag antar aµ det
må#e wara ti\åtet.“ — „Sannolikt“, fortfor direktören,
„har man sagt er aµ hwarje ]yktförsök oc förbindelse
med fångarna #rängt #ra{a+?“
Jag bedyrade aµ jag i%e förehade något sådant. Eµ
par timmar e}eråt förde man mig upp ti\ kriminaldom-
#olen. I%e den domare, som för# förhört mig, utan en
annan, tämligen ung man, som jag wid för#a bli%en
märkte, aµ han må#e wara den förre wida öfwerlägsen i
ski%lighet oc skarpsinne, gi% wänligt emot mig oc anmodade
mig aµ @µa ned. Ännu #år han lif+lefwande
för mina ögon. För @na år war han tämligen korpulent,
han saknade nä#an hår oc bar gla+ögon. I hela han+
wäsen låg så my%en godmodighet oc wänlighet, aµ jag
kände aµ ju# därför må#e enhwar i%e a\dele+ förhärdad
broµ+ling ha swårt aµ emot#å honom. Han framka#ade
@na frågor läµ, nä#an i konversation+ton, men
de woro så öfwertänkta oc wäl #ä\da, aµ man enda#
kunde ge be#ämda swar. „Jag må#e för# fråga“, började
han, „om a\a de uppgi}er, som ni lämnat om er lefnad,
werkligen äro grundade, e\er om ni e}er moget öfwerwägande
kommit aµ tänka på någon om#ändighet, som
ni ännu wi\ ti\ägga.“
„Jag har sagt a\t som kan säga+ om miµ enkla lefnad+lopp.“
„Har ni aldrig ha} umgänge med andliga … med
munkar?“
160