(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
morgonen, emedan fru abbediûan uµry%ligen befa\t aµ
högaltaret sku\e kläda+ med rosor.
Beªuten aµ gena# anªuta mig ti\ bröderna, gi% jag,
sedan jag #yrkt mig med innerlig bön, in i klo#ret oc
frågade e}er prior Leonard; portwakterskan förde mig in
i en sal. Leonard saµ i en län#ol omgifwen af bröderna;
högljudt gråtande, innerligt förkroûad, ej mäktig eµ enda
ord, ka#ade jag mig ned för han+ föµer. „Medardu+“,
utropade han, oc eµ dämpadt sorl gi% genom bröderna+
led; „Medardu+ — broder Medardu+, nu ändtligen ti\baka.“
Man ly}e upp mig, bröderna omfamnade mig:
„Ta% ware himmelska makter har du blifwit räddad ur
wärlden+ argli#iga snaror — men beräµa — beräµa,
min broder!“ — så ropade munkarne om hwarandra.
Priorn re#e @g oc på han+ wink följde jag honom in i
eµ rum, som war han+ wanliga bo#ad, då han gä#ade i
klo#ret. „Medardu+“ började han, „du har syndat, då du
bröt diµ lö}e, då du i #ä\et för aµ uträµa gifna uppdrag
ne+ligen ]ydde oc på det owärdiga#e bedrog klo#ret.
— Jag kunde inspärra dig, om jag wi\e förfara efter
klo#erlagen+ hela #ränghet!“ — „Döm mig, ärewördige
fader“, genmälde jag, „döm mig som lagen bjuder,
a% med glädje afbördar jag mig tyngden af eµ eländigt
oc qwalfu\t lif. Jag kände nog aµ ti\ oc med den
#ränga#e bot, som jag underka#at mig, i%e lände mig
ti\ trö#.“ — „Bemanna dig“, fortfor Leonard, „priorn
har sagt @µ ord, nu kan wännen oc fadern tala med
dig! Underbarligen blef du räddad från den död, som hotade
dig i Rom. Cyri\u+ blef det enda offret … “ — „Ni
wet sålede+?“ frågade jag, fu\ af förundran. „A\t“,
swarade priorn. „Jag wet aµ du bi#od den arme i han+
@#a död+nöd, oc aµ man welat mörda dig med förgiftadt
win, som man bjöd dig som förfriskning. Sannolikt
har du, fa# bewakad af munkarne+ argu+ögon, funnit
ti\fä\e aµ hä\a ut winet, ty om du enda# hade dru%it
280