(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
grafning, för# däre}er återwända hem oc under fa#a
ti\bringa me\antiden. Ryktet om den hemska ogärningen
oc himlabruden+ martyrium utbredde @g ha#igt,
oc däraf kom det @g aµ Aurelia+ begrafning, som
[rade+ fyra dagar e}eråt, liknade fe#en wid eµ helgon+
kanonisering. Ty redan dagen förut war ängen framför
klo#ret, liksom annar+ på Bernhardsdagen, öfwerfy\d af
människor, som lägrande @g på marken inwäntade morgonen.
Men i #ä\et för det glada wimlet hörde man nu
enda# su%ar oc eµ dämpadt mummel. Från mun ti\
mun gi% beräµelsen om det grä+liga dådet wid kyrkan+
högaltare, oc hörde man en högljudd rö#, utö#e den @g
i förbannelser öfwer mördaren, som förblef spårlö# förswunnen.
Deûa fyra dagar, som jag för det me#a ti\bragte ensam
i kape\et i trädgården, utöfwade nog en djupare inwerkan
på miµ själ+ti\#ånd, än den långa, #ränga botgöringen
i kapu$inerklo#ret i Rom. Aurelia+ @#a ord
hade lämnat lösningen på mina synder+ gåta, oc jag insåg
aµ jag, fa# utru#ad med dygden+ oc fromheten+
#yrka, likwäl som en modlö+ pultron i%e förmåµ emot-
#å satan, som traktade e}er wäldet öfwer wår broµ+liga
ªäkt. Obetydlig war synden+ brodd inom mig, då jag
[% se konsertmä#aren+ sy#er, oc det syndiga högmodet
waknade inom mig, men så gaf mig satan i händerna
elixiret, som likt eµ oly%saligt gi} bragte miµ blod i
jä+ning. Jag aktade ej på den okände målaren+, på priorn+
e\er abbediûan+ a\warliga förmaningar. Aurelia+
uppenbarelse i bikt#olen gjorde mig ti\ förbrytare. Synden
bröt ut som en fysisk sjukdom, al#rad af gi}et. Hur
kunde de i satan+ wåld öfwerlämnade inse arten af det
band, hwarmed en himmelsk makt som en symbol af den
ewiga kärleken förbundit mig med Aurelia? Skadeglad,
fjäµrade mig satan wid denne fördömde, i hwilken+ wara
miµ jag må#e tränga in, liksom äfwen han andligen
303