(Trolldrycken, Djävulselixiret, Djävulens elixir ... - gendep@nm.ru

Djäfwul+elixiret. Kapu$inermunken Medardu+ ’ e}erlämnade papper utgifna af E.T.A. Ho{mann.
ga detaljer afªöjade hela min lefnad. — „Jag må#e tro“,
sade priorn, då jag ªutat, „jag må#e tro dig, Medardu+,
ty jag upptä%te under diµ tal a\a te%en på en sann
ånger. — Hwem förmår aµ afªöja den hemlighet, som
å#adkom den andliga frändskapen me\an twå bröder, söner
af en broµ+lig fader oc själfwa fångna i synd. —
Säkert är aµ Viktorin på underbart säµ räddade+ ur
afgrunden, hwari du #örtat honom, aµ han war den
wansinnige munk, som jägmä#aren tog hand om, som
förföljde dig som din dubbelgångare oc dog här i klo#ret.
Han tjänade den mörka makt, som ingrep i diµ lif,
ti\ spelbo\ — i%e din kamrat oc medbroµ+ling war han
utan eµ underordnadt wäsen, som #ä\de+ i din wäg på
det aµ för din bli% det ljusa mål sku\e förbli fördoldt,
som kunde uppenbara+ för dig. A%, broder Medardu+,
ännu irrar djäfwulen ra#lö# omkring på jorden oc erbjuder
människorna @na elixirer. Hwem har i%e funnit
smak i den ena e\er andra af deûa helwetiska dry%er;
men det är himmelen+ wilja aµ människan blir medweten
om den oly%liga werkan af eµ ögonbli%+ läµsinne,
oc ur deµa klara medwetande hämtar kra} ti\ mot-
#ånd. Däri uppenbarar @g Herren+ makt aµ såsom naturlifwet
genom gi}et, så betinga+ en sedligt god prin$ip
för# genom det onda. Jag wågar aµ så tala med dig,
Medardu+, ty jag wet aµ du i%e mißför#år mig. Gå nu
ti\ bröderna!“
I denna #und kände jag en hä}ig smärta, nerwerna
wibrerade oc pulsarne ªogo af längtan oc kärlek. „Aurelia
— a%, Aurelia!“ utropade jag med hög rö#. Priorn
re#e @g upp oc sade i my%et a\warlig ton: „Du har
sannolikt i klo#ret bemärkt aµ förberedelser göra+ ti\ en
#or fe#? Aurelia anlägger i morgon nunnedräkt oc erhå\er
klo#ernamnet Rosalia.“ Ty# oc #el blef jag #ående
framför priorn. „Gå ned ti\ bröderna“, ropade han
nä#an med wrede, oc utan klart medwetande om hwad
292