Untitled - Septentrionalia

XCVI INLEDNING
emellertid onödig, särskilt därför, att BJARNE mycket
väl kan vara den, SODl gjort Island närmare bekant
med den latinska kalendern även oavsett hans nya
beräkningar. Man har alltså att välja mellan de faktiska
läsarterna.
Gemensam för dessa äro i alla händelser orden
er . . miar v9ndua !yrirsf/gn, det är: frainställningen
är utarbetad med mindre omsorg. Ett sådant uttryck
är icke tillständigt hos en författare; det är icke
blygsamhet utan slarv att släppa ut en framställning,
som är mindre sorgfälligt gjord, åtminstone bör
då bristande tid eller annan lämplig ursäkt anföras.
Jag anser sålunda, att även näst sista meningen
måste anses härröra från en avskrivare, resp, nyredaktör,
Rörande de allra första meningarna, r.
1-8, kan jag icke föra positivt bevis, men då vi
med all säkerhet äga två oursprungliga inledninga.r,
anser jag blott mycket svaga skäl föreligga för att
nårnnda rader, som saknas i de äldsta handskrifterna,
skulle vara ursprungliga, S. 41-45 erbjuder ju också
en alldeles stilenlig och alldeles tillräcklig inledning,
som därtill finnes i nästan alla handskrifter.
Härmed förfaller det enda vägande skälet mot
antagandet av BJARNE BERGpORSSON som författare
till Rim 1.
Av de på s. 2 uppräknade handskrifterna äga
utom de nu nämnda flertalet blott underordnad betydelse,
då de endast innehålla ett eller annat enstaka
stycke. Ett undantag gör' B, som därför ehuru
viktigast i egenskap av huvudhandskrift tiI RiDl II,
bör här något närmare beröras. Den upptager nämligen
icke mindre än omkring en tredjedel av hela
Rim I. Skrivaren i B har baft tillgång till åtskilliga
källor, som även begagnats av skrivaren av R perg.
Utom Rim I, som förelegat för dem båda, ha de båda
haft tillgång till Rim III, och slutligen ha de båda
haft tillgång till den skrift, som i äldre upp-