Untitled - Septentrionalia

INLEDNING CLXV
kulminerar den i söder just på middagen; därav lära
vi två ting: dels måste i de långa nätternas land en
stjärna väcka intresse, som så nära följer solen; detta
stödes av förhållanden hos t. ex. eskimåerna, som
visa denna stjärna stort intresse. Å andra sidan kan
dess namn icke hero på observation rätt i söder
vid midvinter. Det senare visar sig vid närmare
undersökning på ett högst hetänkligt sätt försvåra vår
uppgift. Visserligen finnes det platser, där Vega kan
synas rätt j söder, ehuru den står mitt över solen,
men dessa platser ligga så nordligt som inemot 77 0
Il. bro (Spetsbergen). Härtill kommer, att på de
breddgrader, där vi verkligen kunde tänka på att
namnet uppkommit, där råder en lång skymning. Vid
polcirkeln råder vid midvinter 8 timmar, 4 på vardera
sidan om middagen, en skymning, som gör det omöjligt
att se ens Vega. Vi få se den senast kort efter
kl. 8 f. m., då enligt tabellen nära i öster, och kort
före kl. 4 e. 111., då är den nära i väster. Något rimligt
skäl för namnet suårstjarna vill icke heller här
visa sig. Gå vi till en annan årstid, så blir det nåstan
lika illa. Vid höstdagjämningen ha vi dess söderkulmination
6 timmar senare, vid solnedgång, kl.
6, vid vårdagjämning inträffar den 6 timmar tidigare,
vid soluppgång. I intetdera fallet blir dess meridianpassage
synlig. Jag har icke lyckats få någon bättre
förklaring, än att namnet suorstjarna är ett lärt namn,
bildat av någon, som reflekterat över att stjärnan på
angivet sätt följer solen och liksom graviterar D10t
dennas rätta hem i söder. En sådan förklaring kan
måhända anses tillåtlig, emedan stjärnans namn i motsats
mot de övriga i våra glosor meddelade, icke har
någon spridning i levande folkmål,