Untitled - Septentrionalia

INLEDNING
ganska säkert, att det varit själva gryningen, dags ..
brun) som man beräknat med dag.stjarna. Detta gör
också saken förklarligare. Exempelvis d. 21 jan., då
solen går upp i Bodö kl. 10,6 och i Trondhjem kl.
9,31, kulminerar Arcturus så tidigt som vid ö-tiden
på morgonen; mellantiden förefaller att vara väl lång.
Om man däremot iakttager, att soluppgången föregås
aven gryning på ett par timmar, så kan söderkulminationen
och stjärnans vandring mot väster efter
denna med större fördel användas som hjälp vid beräkningen.
En räkning med skymningen invecklar
vårt problem något men förändrar icke väsentligen
resultatet. Det blir på ungefär samrna breddgrad,
som Arcturus gör bäst tjänst. Dagstjarna i betydelsen
'Areturus' ·är tydligen en högnordisk bildning.
Jag vågar tro, att även följande är att hänföra
till mat.eriaiet för frågan on} daqstjarna, HAMMARSTEDT
har i de folkseder, som knyta sig till den heliga Lucias
dag (13 dec.), delvis också till Staffans, den förste
martyrens (26 dec.), velat se spår av gamla nordiska
midvintersfester. som kvarlevat under helgondyrkans
skyddande förklädnad', Bl. 3.. anför han
följande av honom själv i Uppland upptecknade strof:
Ingen dager synes än,
fast eder tyckes så;
det är den klara stjärnan,
som framför dagen går.
Det kan knappast förvåna, att HAMM4RSTEDT vid
dessa ord tänkt sig Venus som den åsyftade morgonstjärnan.
Men Venus är en nyckfull dam. Hon kan
naturligtvis ibland visa sig vid vintersolståndet, men
det är mer en tillfällighet. Betydligt rimligare kommer
saken att te sig, orn vi tänka på nordens dagstjärna,
som just från vintersolståndet börjar att "gå
1 MeddeI. fr. Noret Mus. 1898, s. 1 fY.
k
CLXI