Untitled - Septentrionalia

INLEDNING
lagan upptagits som del av avd. I, här s. 145 ti.
Redan härav kan förmodas, att R och B skola
vara tämligen nära besläktade, och en undersökning
av de läsarter, däri de båda skiJja sig, resp. följas
åt, skall bestyrka detta. På de partier, till vilka
B har paralleller, är det en vanlig företeelse,
att ur B, L, R, S upptagits en läsart, som strider
mot A. I det hela har antecknats, att på de c. 20
sidor, där B ingår i variantapparaten, icke mindre än
56 fall (ungefär 3 per sida) förekomma, där B och
R följas åt mot flertalet. Detta jämte det förut an ..
förda torde berättiga till det antagande, att B och
R äro nära besläktade, och att B, R, S tillsammans
representera en särskild redaktion. Dennas moderhandskrift,
som vi kunna beteckna med x, synes att
döma av det delvis ålderdomliga språket i R och
den rätt stora skillnaden mellan R och S ha varit
rätt gammal, ej gärna yngre än från 1200-talets första
hälft.
I övrigt låter det sig knappast göra att sammanföra
handskrifterna i grupper. Mellan Lind och S
råda påfallande likheter, filen så vitt det av EIRIKUR
MAGNUSSON meddelade materialet ger vid handen,
kunna de alla bero på gemensarna redaktionsprinciper
(avsiktlig, rättelse av föråldrade uppgifter),
vadan ingenting "kan slutas rörande eventuelt gemensamt
förlägg. Mellan A och L kan icke heller påvisas
särskild släktskap. A har stundom läsarter,
som äro ursprungligare än de i L mötande,
Efter detta skulle släkttavlan kornrna att te sig
som följer: 1
l Ett par yngre avskrifter, AM. J94-, 8°, efter L, samt 735, 4°,
efter A, upptagas icke. Årtalen för blott supponerade hand.
skrifter äro naturligtvis osäkra inom större latitud, än man
i allmänhet brukar antyda med "circa".
g
XCVII