Untitled - Septentrionalia

cxxx INLEDNING
20-spaltiga, angives i vissaannalredaktioner, varvid
jag dock icke vill fästa någon vikt.'
Allt i allt vill jag säga, att jag visserligen icke
kan bevisa, att annalredaktioner i den för oss från
senare tid välkända formen funnits redan under 1100talet.
Däremot tror jag mig ha bevisat, att' med
händelserna samtidiga uppteckningar i vissa fall
gjorts ända från ARES dagar. Vidare bar jag ansett
mig kunna bevisa, att ett mycket djupgående
studium av och intresse för kronologiens rent tekniska
sida förefanns från samma tid. Under sådana
förhållanden måste jag anse, att synnerligen gynnsamma
förutsättningar funnos fören annalistisk uppteckning
av de händelser, som i de flesta fall med
jämna årsmellanrum (vid altinget) kommo till de intresserades
kännedom. Jag vore. benägen tro, att bevisningsskylligheten
åligger den, som vill påstå, att
de numera av ingen bestridda uppteckningarna tillkommit
i annan form än den vi känna från det samtida
Mellaneuropa och' det något senare Island.
Rörande släktsagorna föreligger ju sedan gammalt
ett högintressant problem. GUDBRAND VIGFUSSON
1 Här bör nog anföras ett textkritiskt skäl mot STORMS
teori om annallitteraturens framträdande först vid 1280. I
sin avskrift av Annales Reseniani anför ARNE MAGNUSSON,
"quod nonnulla hujus libri exarata sint circa annum 1254".
Då STORM redan stadgat sin ovannämnda mening, måste
han antaga, att ARNE byggt detta påstående blott på en
omväxling av handstil vid nämnda år i den nu förlorade
originalhandskrifteo. Emellertid bör ARNES uppgift sammanhållas
med STORMS påpekande, att obiturialnotiserna i
det från samma förlorade handskrift härstammande kalendariet
äro fylligast omkring mitten av 1!OO-talet. Av dessa
sammanstämmande fakta vill väl framgå, att handskriften
delvis avslutats aven skrivare vid nämnda tid. Man skulle
sålunda kunna antaga, att redan vid 1254 förelegat en annal.
redaktion av den kortare typ, som representeras av de tre
förste redaktionerna i STORMS upplaga.