Untitled - Septentrionalia

INLEDNING c,Xv
riktig filologi. Att man måst arbeta med både historiska
och filologiska metoder, och att både historici
och filologer ha gagn avens arbete, gör ingenting
till saken ..
Icke blott en gång utan rätt många har jag mött
den uppfattningen, att den undersökning av den nor ..
diska medeltidskronologien, SODl jag i flere år sysslat
med, vore ett sådant där "periferiskt" område, som
det just icke lönade att syssla med. Jag skall här
söka visa, att det i alla händelser går mycket gena
vägar från gränsområdet in till vår vetenskaps centrum,
och att ett tidigare arbete över hithörande
ting, om det funnits i filologernas bokhyllor, skulle
kunnat bespara dem en del ibland rätt fatala
misstag.
Jag kan ju börja med runstaven. Den har lockat
till åtskilliga spekulationer. Nu är att märka, att
runstavens gyllentalsrad D). m. företer åtskilliga växlingar.
Vi ha på vissa den gamla medel tidsordningen
väsentligen orubbad, vi ha runstavar med rättade
gyllental, och vi ha runstavar, SODl följa nya
stilen. Det är uppenbart, att en vetenskaplig behandling
av runstavarna icke är möjlig utan kännedom
om de kalendariska teorier, som varit ledande
för deras förebilder. Härutinnan finnas åtskilliga fel
begångna, jag skall blott efter LINDHAGEN 1 påpeka
följande. År 1690 utkom ett svenskt arbete, KROOK,
"Svenskt åg runskt kalendarium", där det i den
gamla julianska kalendern uppkomna felet vid gyllentalens
placering rättas och en annan'serie än den
ursprungliga förekommer, bl. a. med gyllentalet 19
på d. 1 januari, Detta har föranlett BERNHARD OLSEN
till åtskilliga misstag, närmast bestående däri, att
1 Närmare om dessa ting LINDBAGEN, (Svenska vetenskapsa.kademiens)
Arkiv för matematik &c VII, 25 (Om Calendaria
perpetua med rättade gyllental).