Untitled - Septentrionalia

Rh. IV, 69 RiM II 119
§ 69 Commetel heita stiornur lokadar, oks stundum
vaxnar sem sverd, prer ero eigi eafastar himne ok
neyröri, 6. Synnri hygö, 7. Megin-haf, 8. Asia, 9. Affrica, 10.
Europa; 11. sol i crabba Marki, 12, Mlsgavng-s-tvngl xxx,
13. Misgong-mikil, tungl-s-xmr natta, j 4.' sol isteingeitar
marki ; 15. Gemini, Taurus, aries, pisces, aquarius, capricomus.
Figuren, hvis diameter er 12/5 cm., har solen fremhrevet. ved
rede, fra centrum udgående .stråler; de to måners mod solen
vendende halvdel er red, det uden om jordskiven og tvrers gennem
denne lebende »erden shav er blåt. - Den tilsvarende figur i E har
solskiven helt red, en red streg lorbinder navnene Aries-Pi see s
-Aquarius, og under' 1, 2, 4 samt over 5 er trukket parallele
streger, S01n ved 1 og 5 nåt, ydre storcirkel, ved 2 og 4 begrrenses
af indre storcirkel. Nedenunder (igu'ren i E er masmene
Gemini-capricornius (sål.) gentagne, yderste indskrift på
figurens uensire side er noseten helt- boriskåren, K.
Figuren vill, liksom den s. 89 meddelade, klargöra solens
konjunktion och opposition med mänen (springflod). Här skall
emellertid medtages även ekliptikan och ett stycke världskarta,
va1·igenom tecknaren och textförfattaren förletts att framställa
saken, såsom 01n springflod endast inträffade vid solstånden (och
dagjämningar?). Åsyftas "extraordinär springflod"? Fig. på s.
89, som även upptager bl. a. stjärnbilder, låter icke detta inverka
på framställningen i övrigt. - Kartan över världsdelarna [oreier
likhet med en dylik hos Honorius (Migne 172, 87). Där finnes
emellertid blott ekvator, .ingen ekliptika. B.
l Commete-Ieinngzta har en parallell i G (bl. 10 r). Källan
synes vara Beda, De nai. rer. kap. 24: Cometes sunt stelles
tlammis crinitee, repente nascentes, regni mutationem, aut pestilentiam,
aut bella vel ventos eestusve portendentes... Omnes
ferme sub ipso septentrione, aliqua ejus parte non certa, sed
maxinie in candida, quem lactei circuli nomen accepit, Brevissimum
quo cernerentur spatium, septem dierum annotatum
est, Iongissirnum vero LXXX. Nästan ordagran't hos Honorius
Imago mundi l, 137. Bland i Norden särskilt observerade kometer
må nämnas Halleys komet, vars 1.(,ppträdande år 1066 ställdes i
förbindelse med Harald Hårdråde« fall vid Stanford bridge och
hans motståndares något senare vid Hastings. Även dess återkomst
1222 är annoterad i annalerna. Vidare tilldrog sig kometen
år 1240 stor uppmärksamhet, då den ställdes i samband
med Skule jarls fall. Flatöb III, 134, Ood. Fris. 503, Isl.
-'Ann. vid resp. år. t ok G; enn B.