Untitled - Septentrionalia

INLEDNING CXXIII
eller beror på studier i utländsk litteratur, så visar
den ett fortfarande livligt intresse för de av ARE
började kronologiska forskningarna. Den fick också
avsevård anslutning; .Hungrvaka, de övriga äldre
"Biskupasögur U , Sverres saga, ID. a. o. hela den
historiska litteratur, vi ha från Isla nd under de
närmaste åren omkring 1200, följa denna tideräkning.
Därifrån kommer jag till den fråga, SOUl fört
mig in på mina forskningar rörande Islauds kalendariska
litteratur, frågan om den isl. annallitteratur
e n s uppkomst, särskilt frågan om denna litteraturs
eventuella uppkomst på 1100-talet. Åsikten, att de
isl. annalerna uppkornit samtidigt med den isl, litteraturen,
har först framställts av BJÖRN JONSSON på
Skardså, densamme, som skänkt oss vår Cod. S.
Att hans åsikt i oförändrad form icke kan vara rik..
tig, framhållas med allt skäl av STORM, l men frågan
har nog behövt ännu en granskning. STORMS metod,
att jämföra med andra kända litteraturverk, har gjort,
att han huvudsakligen kommit att uppvisa proveniensen
för annalernas världs- och kyrkohistoriska stoff
samt för den del av det nordiska, SODl kan härledas
ur danska annaler. Med avseende på det rent isländska
stoffet och det norska, således det ojämför­
Iigt viktigaste, har STORM icke funnit någon användbar
metod. Han måste nog förutsätta) att allt hithörande
stoff härstammar från sagorna." Hans resultat
är, att annalerna först framträtt omkring 1280,
varav ju följer, att deras uppgifter för äldre tider
1 Isl. Ann. s. LXVIII tf. 2 Det har blivit ett slags kutym
att, ehuru man betraktar annalerna som uppkomna c. 1!80,
behandla dem som avtentiska f(jr 1000-talet. Så senast OLSON
i Yngvars saga viOfvr1a, s. XC. Han säger om en differens
på två år: "även om naturligtvis det mycket väl k a n
(spärr. av O.)vara annalerna, som här ha orätt". Under den givna
förutsättningen äro ju på enheten riktiga årtal ej att vänta.