Untitled - Septentrionalia

CXVIII INLEDNING
har, såvitt jag känner, alltid avskrivits i sin helhet.
Något annorlunda är i Sverge förhållandet med den
närsläktade "Tabula Gerlandi", vilken som nämnt avviker
blott genom att börja 1045. Av denna känner
jag genom avtopsi eller pålitliga uppgifter tre svenska
exemplar, ett från Tofteryds kyrka i Småland, ett
från Birgitta Andersdotters bönbok, och slutligen ett
från Kristina Gyllenstiemas (med den förra tämligen
identiska) bönbok. Tabellen i Tofteryd uppges börja
med måncykelskiftet 1408. De både birgittinerböckerna
åter gå, ehuru säkerligen yngre, ett stycke
längre tillbaka och börja med sekelskiftet 1400.
Även svenska psalmböcker från 1500-talet synas benägna
att medtaga tabellariska hjälpmedel, SODl gälla
från senaste sekelskifte. Uppenbarligen mana dessa
förhållanden till en viss varsamhet. Kan man antaga
något bestämt skäl för skrivaren att medtaga
någon bestämd del av det förflutna, så böra slutsatserna
dragas med största försiktighet. Därvid observeras
en senare tids (från 1400-talet) intresse för se ..
kelskiftet.
Av stort paleografiskt intresse är den påsktabell,
som vi kallat den 20-spaltiga talbyrdingen, bevarad i
ett enda exemplar, och börjande med det av ARE
nämnda "aIdamotet" 1121. I betraktande av den
överväldigande makt, som den såvitt bekant alltid
19-spaltigt uppställda talbyrdingen från 1140 fick, har
man svårt att tro på, att särdeles m å n g a avskrifter
aven äldre tabell-typ tillkommit efter år
1140. Att den med år 1121 börjande tabellen först
skrivits under cykeln 1121-1139, kan icke betvivlas.
Möjligheten, att den till oss bevarade tabellen, som
själve ARNE funderade på att kasta bort, är själva
originalet, synes av det nyss anförda att döma vara
ganska stor. "Samfunds" styrelse har haft godheten
hereda mig tillfälle att för intresserade, nårmast Hrr
paleografer, i faksimil framlägga aktstycket. Frågan