Untitled - Septentrionalia

INLEDNING el
samrna stycken som C, så att man, där C tryter, ett
långt stycke framåt har en annan värdefull parallell i
G. Dock står G vida lägre i värde än C; särskilt
kastar den stoffet huller om buller till och med ännu
långt värre än B, så att ett försök att på G grunda
en upplaga, skulle ha helt misslyckats, för så vitt
man önskar, att upplagan skall ge en begriplig framställning
av arbetets ursprungliga innehåll. Icke
heller i detalj är G så överlägsen B, som C är; i de
många fall, där B og G skiljas åt, får man efter inre
grunder avgöra, vilken läsart som förtjänar att före...
dragas. Påtagligt är t. ex., att sifferfel talrikt förekornrna
i den lyckligtvis lätt restituerbara framställning,
som vi efter G avtryckt s. 1JO ff,
Kvantitativt sett intager V det tredje rummet
bland varianthandskrifterna till Rim II. Med V beteckna
vi då AM 461 12:mo, en handskrift, som av
paleograferna dateras till omkring 1550, och Som genom
sin påsktabell visar sig tillhöra tiden 1539t
558, ,,9nnur iutiugta old," Ånyo råder det egendomliga
förhållandet, att den nya varianthandskriften
blott undantagsvis konkurrerar med de äldre. Flertalet
av dess paralleller tillhöra de partier av Rim
II, där såväl C som G upphört. Den medtager i det
hela blott komputisliska, icke astronomiskt geogra..
fiska partier. I betraktande av handskriftens ålder
kan man lätt inse, att dess varianter icke kunna äga
något så synnerligen stort värde. Dock ger den, åtminstone
ur innehållets synpunkt, bättre läsarter än
B på en del håll, särskilt §§ 142 if. Ibland kan den
för övrigt användas för att supplera hela stycken,
som skrivaren i B godtyckligt uteslutit.
Ä ven av Rim II finnas fragmenter i ett flertal
handskrifter. De viktigaste äro:
D = AM 732 b, 4:0. Detta är på de partier,
den medtager, en synnerligen god handskrift från
1300·talets början.