Untitled - Septentrionalia

XXXVIII
INLEDNING
skäl för att det skett redan ganska tidigt anföres
nedan. Men vi böra hålla fast, vad vi förut
erfarit, att isländarna i förvånande hög grad följde
med sin tid och att vi redan på 1150-talet hade en
isländsk man i Palestina, som därnere visade prov
på sitt intresse för astronomisk observation. Det blir
under dessa förhållanden mindre överraskande, att vi
redan i den äldsta handskriften av Rim I, i de där
tillagda glosorna, finna ett flertal för övrigt i medeltidslitteraturen
ganska ovanliga arabiska glosor medtagna,
se s. 72.
Den verkliga astronomiska renässansen kom
emellertid först senare. Del var Pariseruniversitetet,
som intresserade sig för saken, och det mesta åstadkoms
genom en liten astronomisk lärobok "Tractatus
de Spheera" av JOHANNES DE SACROBOSCO, vilken c.
1233 sammanställde de viktigaste astronomiska satserna
i lättfattlig form. SACROBOSCO utgav också en
liten handbok i tideräkning "Computus", vilken citeras
i 1812, bl. 10 v. = vår upplaga s. 257. Här
uppges förf. ha levat i början av konung Magnus
Lagaböters tid, vilket torde vara oriktigt, men
stämmer med en uppgift i Annales Regii och Flatöbokens
annaler, att han dött 1265. 1 Det föreligger
sålunda direkta bevis, att SACROBOSCO varit känd på
Island c. 1280, då vår annaltext anses ha tillkommit.
Härtill kornrna en del indirekta men mycket
starka indicier. Det är SACROBOSCOS sifferformer.
som användas i den is). avhandlingen om "Algorismus
" = positionsaritmetik, som är utgi ven i Hauksbok
och även föreligger i handskrift just i 1812.
Och det var en nordbo (dansk), PETRUS DE DACIA,
l O(biit) magister Johannes compotista de Sacrobosco
i Paris. Det vanligen uppgivna året är 1266, vilket skall
ha stått på hans gravskrift, av vilken två i övrigt olika
lydelser anföras. CANTOR a. arb, III,' 80.