Untitled - Septentrionalia

LXXX INLEDNING
En annan art av kritik, SODl kommer realkritiken
nära, går ut från grammatikaliska synpunkter. Sårskilt
Rim I är ju en av Islands allra äldsta prosalexter,
och ehuru den finnes bevarad i en av Islands
äldsta handskrifter, visar det sig ibland, att yngre
handskrifter förete ett språk, som i vissa avseenden
ter sig ålderdomligare än den äldsta handskriftens.
Ett försiktigt införande av dylika former har ansetts
bidraga till att ge en riktigare bild av urtexten än
varianternas blotta medtagande i nedre notserien.
Särskilt har detta gällt syntaktiska frågor, t. ex.
bruket av konjunktiv i vissa bisatser. I andra fall
har handskriftsmaterialet givit ett så pass ovisst utslag,
att försöket måst uppgivas. Så har t. ex. bruket
av best. artikel (sol och solin o. d.) visat så stor
växling, att det icke förefallit rådligt att söka restituera
urtexten genom att möt A insätta oartikulerade
former,
Rangplatsen bland handskrifterna av Rim I tillkommer
i viss mån L, så tillvida som den är den
äldst.a bland alla handskrifterna. Med L förstå vi'
äldsta delen av Cod. g. k. s. 1812 4:to. Den torde
böra till de allra äldsta handskrifter, vi överhuvud
ha kvar från Island. Paleograferna ansätta den till
tiden närmast före 1200, noggrannare enligt Paleografisk
atlas s. IX c. 1185, och undertecknad har av dess
kalendariska innehåll slutit, att detta kan preciseras
till år 1187. 1 Därvid förutsätter jag i likhet med
alla, som yttrat sig i ämnet, att handskriften från
början hört samman med AM 249 1, SOlD bland sina
helgon upptager Thomas Becket t 1170. L är för
"Samfunds" räkning diplomatiskt utgiven av Ludvig
Larsson; här användes den blott som varianthandskrift.
Var och av vem den skrivits, kan icke bestämmas.
Dock kunna vi se,' att skrivaren haft till-
1 Stud. i Nord. fil. III, (. !7 tf.