Untitled - Septentrionalia

INLEDNING CLXXI
Enligt medeltidskalendariernas sed meddelas enstaka
astronomiska uppgifter, som äga betydelse för
våra texters förstående. De, som stå i norska kolumnen
härröra från Konungsskuggsjå: de i den isländska
huvudsakligen från Odda tal. Då de icke utgöras av
namn, kan deras upptagande i samma kolumn som
helgonnamnen icke vålla förvirring. Dessa hänföra sig
närmast till 66° n. br.' Vid sidan av dessa uppgifter
lämnas en del andra, uträknade av medutgivaren B;
de hänföra sig till mellersta Island, 65° n. bro Som
regel äro skillnaderna i de här behandlade frågorna
icke synnerligen stora då det gäller växlande isländska
breddgrader. Uppgiftarna om att en viss kategori
stjärnor blekna, avser, att de icke ens vid gynnsammaste
förhållanden, d. v. s. vid midnatt, och icke ens
vid den från solen vända delen a v horisonten varit
synliga. Naturligtvis förutsättes i samtliga fall klart
väder. Sådana uppgifter, som påverkas av dagjärnnings-
och solståndsdata, beräknas efter de i texterna
förutsatta förhållandena, c. 1200. Snorraeddans fyrdelning
av året (J. 510) upptages i anmärkningskolumnen
; däremot icke den latinska, om vilken se s. 195.
I de fall, då källorna förete anmärkningsvärda
olikheter, meddelas den källa, som uppgiften stöder
sig på. St. betecknar därvid Staöarhölsbök, G. Gulapingslagen,
B. Borgartings äldre Kristenret, Es. Eiösivapingslagen,
Br. Nidarosbreviariet, F Frostatingslagen.
I noter lämnas uppgifter om den tid, då vissa helgondagar
införts; dessa sistnämnda uppgifter stödja
sig på Finsens upplaga av Grågas (Staöarhölsbök).
Ett par exmpel må ges även på detta kalendariums
användbarhet för lösande av smärre historiskt-kritiska
uppgifter.
"
1 Uppgifterna äro på enklaste sätt överförda från Oddes
väderstreck till vårt urs timmar. Den bristande noggrannheten
torde sakna betydelse för vår uppgift. .