Untitled - Septentrionalia

INtEDNING XIX
den tredje påskcykeln från Kristi födelse räknat. En
tredje tabell .(s. 745) börjar med 988. En annan tabell,
som är mig känd blott i avskrifter, är den s. k.
Tabula Gerlandi, vilken finnes i det här nedan behandlade
"Petrus de Dacias Kalendarium". GERLANDUS
synes ha varit ganska känd i Norden. Hans avvikande
beräkning för solcykeln beröres i Uppsalakalendariet
från 1344 (Diplomatarium svecanurn II). En liten
lantkyrka;' Tofteryd i Småland, har haft en (ofullständig)
Tabula Gerlandi, som börjat med år 1408, vilket
är nr. 1 i GERLANDI solcykel. En annan dylik finnes
i Birgitta Andersdotters bönbok, den omfattar åren
1400-1576. En tredje alldeles liknande (även beträffande
felen) finnes i Kristina Gyllenstiernes bönbok.
1576 är slutåret i Gerlandi tabell. Tabellen
börjar med 1044, men det är tydligt, att 1045
avses, ty 1045 har nr. 1 i GERLANDUS soleykel.! liksom
det har nr. 1 i den vanliga, även av G. använda måncykeln.
TabelJen i 275 a utmärkar årtalen i dubbla påskcykler.
den i StE 12 i en; den förra slutar numreringen vid år
1800. Utgångspunkten 1044, med bet. 1045, ha flere andra
bandskrifter av Tabula Gerlandi -(StE 12, Nkgl. smI. 1810,
Windob. 2367 etc). Den är för övrigt identisk i sak
med den påsktabell. som LILJEGREN efter uppgifterna
i Uppsalakalendariet konstruerat. Dock utmärkar den
med en vigg indiktionen, med en annan måncykeln.
SACROBOSCO sluter sig med avseende på solcykeln til
Gerlandus.
GERLANDI Computus, av vilken väl tabellen varit
1 COLLIJN i K. B:s handlingar 1914, s. 24. 2 Tabula
Gerlandi, fullt utförd, finnes i följande af mig använda handskrifter:
StE 12, Ny kgl. Saml. 275 a (om vilken mera nedan),
Cod. Vindob. 2367, jfr. s. XX, not 2. Den vanliga solcykeln började
med ett skottår, som hade konkurrenten 1 (söndagsbokstav
GF). GERJJANDI cykel började på ett år med samma kon ...
kurrent. som följde näst efter ett skottår. År 1 i G:5 cyke l
är år 18 i den vanliga.