Untitled - Septentrionalia

pessir erv iafnmikler ok ens sama hrings' fiordvngar: G
fiordvngr himins sa sem» er i milli iafndegris hrings
ok leiöar stiornv, oc sa annan fiorövngr, sem er fra
cenit yfir hoföi manz tiI orizonta. Petta probar
regla sv, er geometrior' hafa: Ef pv tekr iafn mikit 5
af iafnmiklvrn lvtvm, pa verdr iafn mikit i hverivrn
staö-: sern pv takir iafna fiordvnga af tveim hringvm
iafnmiklvm, pa verda iafn miklir prir lvtir
eftir i hverivm staö, Leiöar stiornv kollvm ver pa
stiomv, er philosophi kalla polvrn, ok peir segia at 10
VIn velltiz allr festingar himin, eigi af pi at h vn
se vhrerilig, helldr hefir hyn slaöfastliga brering
ok snyz med himni i envm sama stab ok pocar
hvarki til nordrs ne svdrs, avstrs" eöa vestrs. Pesse
stiarna er ekki biort, ok er pi avnnr biartari stiarna 15
kollvd leidar sliarna, ok gengr sv litin hring vm
polvm 6 • Orizon er hvers manz bringr, sa er manni
syniz i svndr skera helming himins", ok sia eöa
iorö, ef ei banna leiti, hvar sem maör er stadtir.
Pat er acctan enna fyrri spekinga, at sol gangi 20
vpp a himin at syn eftir solhvorf a vetr en fyrsta
manvö tölftvng tveggia hneiginga, pat er settvngr
hneigingiar ok nrer 4 gradr, en annan manvd gengr
hyn nrer 8 gradr, en pridia manvd gengr hyn vpp
iafn mikit SeITI hina fyai, pat erv nrer 12 gradr. 25
Pa er iafndegri a våår, ok hefir sol gengit hneiging
sina ena fyrstv. Hin fiorda manvd gengr hyn iafnlangt
vpp ahiminn sem [hinn prioia 8 pat erv mer
tg gradr. En fimta manvd gengr hyn iafn langt vpp
l hrigns G. t saknas G. s gevmetria G; jfr 8. 99 21 ,
, = Euklides B axiom (misförstått). l) avstr G. 6 -holvm
G. Enligt Alfraganus, kap. II, rör sig stjärnan Alguidda
omkring polstjärnan i en mindre ring än de från polen mera
avlägsna. 7 Horizon ... circulus est. qui distinguit inter
partern cceli supra nos conspicuarn et partern coeli sub terra
conditam Alf'raganu8, kap. VI. 8 bina pria G.
\
RIM II 111