Untitled - Septentrionalia

LX INLEDNING
kalenderns brister. Den räknar alldeles utan reservation
med den medeltida kalenderns gyllental och
övriga av dessa beroende kvantiteter. Något spår av
nya stilen, som ju dock är, vad CLAVIUS behandlar,
finner man icke i Rim III. Och dock finna vi redan
från 1500-talet isländska kalendarier, SODl ha infört de
rättade gyllentalen, t. ex. AM. 249 g och i, vilka för
övrigt båda bero på Nidarosbreviariet.
Det avgörande skälet för att skilja Rim III från
Rim II är den omständigheten, att vi alldeles tydligt
kunna konstatera olika författareindividualiteter. Redan
den allmänna behandlingen av ämnet är olika.
Rim II följer äldre tradition, den söker härleda sina
satser ur deras verkliga grunder. Någon enstaka
gång kan förekomma, att fingerräkning och latinska
.minnesverser användas. I Him III är ställningen en
annan. Den älskar mekaniska minnesregler. Nu är
fingerräkningen en huvudsak, och nästan hela arbetet
har karaktären av kommentarer till latinska minnesverser..
Det räder även eljest en alldeles olika uppfattning.
Rim I upptager med gillande det "nytal" ,
S 0111 hämtats från STIORNU-ODDES observationer, och
den genomför med konsekvens den särskilt på Island
utbredda behandlingen av gyllentalen; Rim II gör
vissa reservationer rörande riktigheten av det, som
avviker från de utländska källornas uppgifter. Men
Rim III låter det isländska representeras av "Rimspillir
bondi", medan den redan tämligen utlevade julianska
tideräkningens övriga varianter få vara enn
goåi gullsmio't', er Computus heitir. Därnäst är språkbehandlingen
olika. Alla dessa skrifter röra sig ju
på ett område, där åtskilliga internationella facktermer
behövdes, och alla använda de också sådana.
Men Him III går oerhört mycket längre än Rim I och
II. Förf. har icke ens gjort sig besvär att översätta
sådana ord som namnen på fingrarna och deras leder
utan talar om junciura indicis - någon gång rot pol..