Untitled - Septentrionalia

LXVIII INLEDNING
text, som här för, första gången publiceras. Till
stycket Stjprnumprk har ett latinskt original påträffats,
varigenom en säkrare grund kunnat läggas
för textkritiken. Ett par stycken äro av rent matematiskt
innehåll, men då anledning finnes för den
förmodan, att det är de astronomiska intressena, som
förmått vederbörande att författa sina matematiska
småskrifter, så ha vi ansett riktigt att publicera dem
i denna upplaga, som väl bort i möjligaste mån uttömma
de använda handskrifterna på sådant innehåll,
80m stod i direkt sammanhang med huvuduppgiften.
Någon stor originalitet utmärker naturligt nog
icke de små pa3ttir, vi nu tala om. Ofta söka de
införa förenklingar av huvudtexternas framställningar,
DIen råka ut för att eliminera bort väsentliga saker,
så att framställningen blir felaktig. Möjligen ha vi
på ett ställe en verklig förbättring av originalet och
en verklig isländsk iakttagelse. BEDA har en metod
att efter månens ålder (tiden från senaste nymåne)
beräkna den tid, månen lyser varje natt. Metoden
utgår från det antagandet, att månen följer precis
samrna bana som solen, och är under detta antagande
tillnärmelsevis riktig. I den lilla uppsats, som
hos oss avtryckts s. 145 if. (= äldre upplagans I §§
81 fl), har en Jiknande framställning givits, men här
talas blott om, när månen börjar lysa, "kviknar" .1
Saken är den, att den faktiska olikheten mellan solens
og månens deklination, vilken nere på kontinen..
ten med tidens små anspråk på noggrannhet i tidsbestämmelser
kanske kunde negligeras, på Island kan
medföra, att månen blir cirkumpolär och icke går' ner
alls utan fullgör sin bana ovan norra horisontell. Det
kan vara iakttagelsen härav, som framkallat avvikelsen
från BEDAS framställning.
1 Se s. 168.