Untitled - Septentrionalia

INLEDNING XCI
eventuellt t. ex. B hålla sammans mot A, är av mig
antecknat i inemot j 50 fall, alltså i medeltal mer än
2 per sida i upplagan. Vi ha ovan visat, att A i en
del fall med säkerhet kan anses .återgiva urskriften
bättre än samtliga övriga handskrifter. Det torde då
vara visst, att S och A icke kunna vara så nära besläktade,
som av det föregående velat förefalla
troligt.
Å andra sidan kunna icke heller R och S vara
allt för nära befryndade. Redan den för dem båda
gemensamma inledningen, som vi avtryckt efter S,
har på 16 rader ungefär lika många olikheter; de
flesta äro dock antingen rätt oväsentliga eller lätta
att förklara såsom skrivfel å någondera sidan. Förhållandet
är detsamma i övriga partier av texten.
En genomgång av ·varianterna i vår upplaga visar
omkring 375 olikheter mellan R och S. Antalet år
onekligen ansenligt, men den, som gör sig möda att
se närmare på saken, skall finna, att de flesta äro
av ytterst ringa betydelse. Det är således bäst att
se till, om man kan bestämma de olika metoder, som
av skrivarna i R perg och S perg tillämpats vid originaltextens
behandling. Här framträda åtskilliga tydliga
olikheter.
R (R perg) gör på ett par enstaka ställen avsiktliga
rättelser. Ett är s. 17, n. 2, där både R och S
gjort en uteslutning, emedan innehållet stred mot mera
allmänt kalendariskt bruk. Jfr. f. ö. nedan, Men i
det hela synes R perg ha varit en rätt mekanisk
avskrift. Dess avskrivare torde även ha haft ett äldre
förlägg än de flesta av de övriga. Så förklaras
bäst, att vi finna formen rere, med den av den 1.
gram. avhandl. förkastade skrivformen eore (dels riktig,
dels på andra ställen korrumperad) på ett flertal
ställen, även sådana, där redan L företagit modernisering.
Den förkortade formell Ma Sr 27 ff. är bäst behållen
i R; moderniserad i regel i övriga, stundom