Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

företag som ville arbeta med måltidsturism, ”Lamm i Gävleborg” som arbetade med
förädling, ”Fäbodmat och Matkultur” som stöttade fäbodbruket, ”Bondens egen marknad” i
Falun samt ”Mat runt Siljan”.
Lokalproducerade Livsmedel arbetade med studiebesök, studieresor, seminarier och kurser,
samt producerade producentkataloger i två upplagor samt den påkostade tidningen Nästgårds
som bl.a. delades ut på turistbyråer. Den innehöll främst reportage om producenter och
gårdsbutiker.
En av erfarenheterna från projektet är att man på nationell nivå borde utveckla en gemensam
definition av begreppet lokalproducerat/närproducerat samt utveckla ett gemensamt
varumärke för lokalt framtagen mat. På lokal nivå behöver producenterna hjälp av lotsar för
att komma igång och utvecklas. Projektet hade totalt 13 personer på sin lönelista. Några mer
utvärderande kommentarer finns inte i rapporten och några intervjuer med deltagande företag
redovisas inte.
År 2004 hade undertecknad, som ett led i ovanstående projekt, i uppdrag att intervjua ett stort
antal entreprenörer i Gävleborg, allt från livsmedelsproducenter till restauranger. Intervjuerna
visade att intresset för att arbeta med den lokala måltiden som en viktig del av turismen var
mycket stor. Många av de intervjuade hävdade att det alltför ofta kommer projekt ovanifrån,
som inte lyssnar på entreprenörernas egna synpunkter. Ofta talar man om
kompetensutveckling, vilket betyder att någon ska utveckla entreprenörernas kunskaper.
Många slog dock fast att man istället borde tala om kunskapsutbyte, eftersom de entreprenörer
som deltar i projekt har en gedigen kompetens som man ofta glömmer bort i projekten.
Lyssna mer på oss entreprenörer, var ett genomgående budskap.
I slutrapporten för projektet fäbodmat och matkultur, som syftade till att stödja och stärka
fäbodbruket samt att underlätta nyrekrytering av nya unga fäbodbrukare, konstaterar man att
målsättningen vad gäller utbildning uppnåddes med råge. Det fanns en tanke att det skulle
komma examensarbeten från Gävle högskola om projektet, men det skedde inte. Projektet fick
god publicitet. Målsättningen att öka antalet betade fäbodar med 20 procent har man inte
resurser att mäta. Däremot anser man att målet med antalet sysselsatta på fäbodarna
uppnåddes. Ett viktigt inslag blev att samla in kunskaper om det gamla hantverket på
fäbodarna, liksom livsmedelshygien på dessa.
En intressant slutsats i rapporten är att mer tid borde ha lagts ned på att diskutera samverkan
och roller mellan HS och fäbodbrukarna. Projektledningen möttes av en hel det misstro från
de fäbodbrukare som deltig i styrgruppen. I rapporten konstateras att man haft många
bekymmer med ekonomi och medfinansiering. Exempelvis visade sig ett
medfinansieringsintyg från SLU vara utan värde eftersom det undertecknades av personer
som inte hade rätt att fatta sådana beslut. HS omorganiserades under projekttiden, vilket
ställde till problem för projektets genomförande.
107