Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

More documents

Recommendations

Info

En viktig uppgift var att skapa ett nytt, starkt nätverk mellan företagare, myndigheter och andra berörda. I rapporten konstateras att bygga nätverk är ett arbete på sikt. ”När en grupp börjar byggas upp är det naturligt att projektets personal i ingångsskedet fungerar som ’gruppledare’. För att ett nätverk ska bli beständigt måste gruppledarskapet föras över till någon person – eller helst flera – i gruppen som kommer att finnas kvar.” Man har inte lyckats helt med detta, men tror att det har skapats ett hållbart nätverk bland ostproducerande fäbodbrukare och småskaliga gårdsmejerier. Projektet ”Lokal mat för turism och förädling” drevs i Gävleborg 2004-2006. Projektet hade måna mål, allt från att 10 nya företag skulle startas till att minst sex kluster och en fungerande samverkansorganisation skulle bildas. Många seminarier, kurser och studieresor ordnades. I slutrapporten hävdas att målen väl är uppfyllda eftersom 22 företag, många nisch- och förädlingsprodukter har skapats och att åtta kluster har bildats. I rapporten konstateras att inte alla mål har kunnat uppnås som en konsekvens att så många nya företag startades. I utvärderingen av projektet ”Lokal mat för turism och förädling” dras inte slutsatser som helt stämmer överens med dem i slutrapporten. Det konstaterats att målgruppen var en mycket spridd skara; alltifrån att en del levde på sin produktion till dem som funderade på att inleda en verksamhet. Intervjuerna med de deltagande företagen visar att en del ansåg att de tillhörde projektets kärna och fick ett stort utbyte av deltagandet, medan andra sa att det funnits så många projekt och det kände sig osäkra om de varit med i detta eller inte. Projektledare får mycket positiva kommentarer som en god inspiratör. Kritik förs fram mot att arbetet främst skett genom enstaka nedslag. En kommentar är att ”vi lämnas ensamma med det mer sega utvecklingsarbetet, där vi skulle behöva någon som tvingade oss att följa upp det vi kommit överens om”. Flera deltagare hoppade spå ett kommande projekt som inte hade tyngdpunkten på inspiration utan på utvecklings- och processfrågor. Den nöjda gruppen ”menar att projektledaren varit ett bollplank och vid konkreta förfrågningar har de upplevt sig få användbar information”. Andra däremot ”framhåller att det man främst uppfattat av projektet är inbjudningar till olika kurser, resor och möjligheter till exponering. Men har inte uppfattat att just deras egna behov har varit utgångspunkt för kursernas innehåll, utan mera som att kursinnehållet varit bestämt ’uppifrån’.” En viktig del i projektet var att stötta bildandet av nätverk och klusterbildningar. Flera entreprenörer menar att kurserna har varit ett bra sätt att knyta kontakt med andra, men många tycker att det inte varit tillräckligt. De menar att det finns behov av långsiktighet och att det varit för mycket av enstaka nedslag, som i och för sig varit trevliga, men som inte lett till långsiktiga och hållbara nätverk. Utvärderaren framhåller att många intervjuade uppvisar en projekttrötthet och tycker att det pågår för många projekt samtidigt och att det är svårt att hålla dem isär. Samma sak görs om och om igen. Man går på möte efter möte, men det leder inte vidare. Sammanfattningsvis 108
konstateras att ”detta projekt förefaller att i många fall ha lyckats då det gäller att stötta och inspirera lokala matproducenter som tvekat på tröskeln inför att våga göra en större satsning”. Däremot är flera av dem som är i färd med att starta mer kritiska till projektet. Genomgående önskar entreprenörerna en fastare struktur med kontinuerlig verksamhet. HälsingeLivs HälsingeLivs är (www.halsingelivs.se) en ideell förening som startades den 2006 av ett antal företag huvudsakligen i Bollnäs. Föreningen arbetar ”enligt trippelhelixmodellen och utgår ifrån tre huvudområden; produktutveckling, forskning & utbildning och besöksnäring.” Medlemmar är företag och organisationer inom livsmedel- och besöksnäringen Man väntar på beslut från ERUF på en ansökan om ett forsknings- och utvecklingscentrum för livsmedel och som ska verka i Gävle, Sandviken, Hofors, Ockelbo, Bollnäs, Söderhamn, Ovanåker, Ljusdal, Hudiksvall, Ljusdal och Nordanstig. Hälsingland Turism hade inte kännedom om att ansökan lämnats in. Hälsingegårdar Hälsingegårdarna och projekten kring dem är en intressant illustration till de olika perspektiv man kan ha till lokalt utvecklingsarbete. Å ena sidan handlar det om vikten av att vara förankrad, att arbeta med ett underifrånperspektiv. Å andra sidan handlar det om att lyssna på marknaden och arbeta med produkter av hög kvalitet, inte minst om det handlar om export. Och vem har rätt i den heta debatten kring Hälsingegårdarna? Det finns många unika och välbevarade Hälsingegårdar, varav många är öppna för besök eller övernattning. En del arbetar också med servering och konferenser. Föreningens Hälsingegårdar ”syfte är att tillvarata de privata Hälsingegårdsägarnas gemensamma intressen och gårdarnas kulturhistoriska värden. Genom vårt arbete vill vi skapa en mötesplats för alla gårdsägare och andra som är intresserade av Hälsinglands kulturarv och traditioner.” Föreningen är en part i de många projekt som rört sig om dessa gårdar. Man har också Hälsingegårdar Ekonomisk Förening, som arbetar med dem som vill utveckla affärsverksamhet på sina gårdar. Produktion av livsmedel och måltidsupplevelser är två väsentliga aktiviteter man arbetat med. Sedan 1997 har det pågått flera projekt kring hälsingegårdarna. Till en början var det länsstyrelsen som låg bakom projekt, men på senare år har Regionförbundet varit projektägare. Under de senaste åren har det övergripande målet varit att få hälsingegårdarna klassade som världsarv av UNESCO. Den första ansökan gick inte igenom, men Regionförbundet driver ett nytt projekt där man arbetar vidare på att bli ett världsarv. Parallellt med länets och regionens projekt har föreningen drivit egna projekt, och år 2006 nominerade Leader+ Intryck Hälsingland ”Rådgivning Hälsingegårdar – Antikvarisk Affärsmässig” till Årets Leader. Under senare år har Föreningen Hälsingegårdar blivit allt mer kritiska mot regionförbundets projekt. Gårdsägarna känner sig överkörda, säger föreningens ordförande Britta Blank. De centrala projekten handlar om gårdarna, som i huvudsak har privata ägare, men gårdarnas ägare upplever sig inte tas på allvar. Det krav de ställer för att 109
Page 1 and 2:
PÅ UPPDRAG AV FÖRETAGARNA I SAMVE
Page 3 and 4:
Sparsamt med utvärderingar och rap
Page 5 and 6:
Under dessa år minskade sysselsät
Page 7 and 8:
Skåne sätter måltiden i högsät
Page 9 and 10:
Ett problem är att det råder en
Page 11 and 12:
dessa föreningar vara viktiga akt
Page 13 and 14:
Men en än centralare fråga är an
Page 15 and 16:
de snabbast växande branscherna, s
Page 17 and 18:
omfattar levande uttryck, tradition
Page 19 and 20:
Sverige samt stora delar av norra N
Page 21 and 22:
Förr definierades kulturarv ofta s
Page 23 and 24:
nya? Odling av senap är knappast e
Page 25 and 26:
första hand till verksamheter inom
Page 27 and 28:
Ett par svenska exempel finns. Ett
Page 29 and 30:
Den tredje kategorin är snabbmat d
Page 31 and 32:
Fiskeriverket och Fiskerifonden Fis
Page 33 and 34:
ostproducenter, ”Handledning-Små
Page 35 and 36:
Tillväxtverket, NUTEK, Turistdeleg
Page 37 and 38:
Uppdraget för Visit Sweden är att
Page 39 and 40:
Bodil Cornell är ansvarig och säg
Page 41 and 42:
utveckling av besöksnäringsverksa
Page 43 and 44:
innebär att det finns en risk för
Page 45 and 46:
produkten till att utgå från vilk
Page 47 and 48:
Minst ett par gånger per vecka kom
Page 49 and 50:
kan vara företag från samma geogr
Page 51 and 52:
Ett exempel där så sker är Torsb
Page 53 and 54:
driver Ekonav (www.ekonav.se) där
Page 55 and 56:
Föreningen för Ekologisk Fjäderf
Page 57 and 58: snabbmatsprodukter togs fram för v
Page 59 and 60: skolmåltiderna. Om barnen lär sig
Page 61 and 62: Många av dem jag intervjuat framh
Page 63 and 64: Ett 10-tal andra svenska kommuner
Page 65 and 66: 7. Nationella mötesplatser och tä
Page 67 and 68: Passion för mat Mässan Passion f
Page 69 and 70: 8. Internet som mötesplats Det fin
Page 71 and 72: turister och konsumenter att komma
Page 73 and 74: Under förra programperioden gjorde
Page 75 and 76: säljare av närproducerad mat. Vi
Page 77 and 78: Tanken är att ”efter samråd kri
Page 79 and 80: 9. Nationella eller länsövergripa
Page 81 and 82: per år som läggs ute i bruksmilj
Page 83 and 84: Måltidsgalan i Grythyttan. Där g
Page 85 and 86: esöksföretagen ägs och drivs av
Page 87 and 88: Anna Uhlin Landh på Regionförbund
Page 89 and 90: Förstudien presenterade en vision
Page 91 and 92: Skärgårdssmak tog fram en logotyp
Page 93 and 94: 9. Länsvisa och lokala projekt Lä
Page 95 and 96: Västerbotten Västerbottens Turism
Page 97 and 98: Regionen har arbetat med varumärke
Page 99 and 100: Behovet av att utveckla nätverk so
Page 101 and 102: Ett viktigt led i arbetet är att t
Page 103 and 104: Projektet kring rennäring medverka
Page 105 and 106: Jörgen Andersson menar att vi inte
Page 107: företag som ville arbeta med målt
Page 111 and 112: några gårdar som är av Världsar
Page 113 and 114: Flera projekt i Dalarna har drivits
Page 115 and 116: nötte jag interna stridigheter mel
Page 117 and 118: anställda eller mer en flexibel re
Page 119 and 120: kärnvärden går igenom alla entre
Page 121 and 122: Stockholm och Grythyttan. Västra G
Page 123 and 124: Sinnenas landskap Sinnenas landskap
Page 125 and 126: få se mer kraft som kommer till n
Page 127 and 128: Mat i Västmanland Mat i Västmanla
Page 129 and 130: marknadsföring. Sommaren 2009 geno
Page 131 and 132: Uppland, med idéer, underlag och u
Page 133 and 134: Matkluster Sörmlands Matkluster (w
Page 135 and 136: Visby Handelstorg som verktyg för
Page 137 and 138: Stafva gård Ejmunds Stafva gård
Page 139 and 140: År 2007 bildades den ekonomiska f
Page 141 and 142: Drotz berättar att ”vi samarbeta
Page 143 and 144: Inom kort ska det göras en utvärd
Page 145 and 146: Köksriket Köksriket (www.koksrike
Page 147 and 148: Västgötalandet Skaraborg mellan V
Page 149 and 150: Man har under många är arbetat my
Page 151 and 152: specialiteter är ostkaka, isterban
Page 153 and 154: marknaden fick producenterna stöd
Page 155 and 156: etala i efterskott när de ser hur
Page 157 and 158: Smaka på Skåne Smaka på Skåne (
Page 159:
och njutning är tre ledord som bes
show all

Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?