Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

More documents

Recommendations

Info

En återkommande synpunkt är att de flesta projekt somnat in när projektpengarna är slut. Många gånger är orsaken att projektet inte växt fram från entreprenörerna utan från de organisationer som drivit projektet. Det saknas ofta en genomtänkt plan för hur projektet ska fortsätta när pengarna är slut och projektledaren borta. Förvisso kan det vara naturligt att projektets personal till en början fungerar som ledare, men det är alltför ofta som ledarskapet inte överförs till entreprenörerna under projektet. När projektet är slut har entreprenörerna mer eller mindre gjorts beroende av en projektledare, istället för att successivt ha fått axla ansvaret själv. Genom att vara den samlande kraften som känner alla entreprenörer, som ordnar och deltar i alla kurser och andra aktiviteter, som ordnar och deltar i alla studiebesök, som alla använder som bollplank, upplever sig många entreprenörer vara hjälplösa utan projektledaren. Frågan ”hur ska vi klara oss utan XX”, är vanlig bland de företagare som hamnat i denna situation. Men givetvis är det inte alltid som det är självklart att det är vad entreprenörerna tycker som ska vara allenarådande. Tvärt om finns det fall där entreprenörerna inte har förståelse för eller vill ställa upp på de förväntningar som kunder och olika marknader har. Att övertyga aktörer om att deras inställning inte är hållbar, är stundtals en viktig utmaning för projektledare. Denna fråga ställs på spets i projekt som det om Hälsingegårdar och Världsarv. Som framgår av denna rapport är det en konflikt mellan många gårdsägare och projektägaren som är Regionförbundet. Gårdsägarna känner sig överkörda Många av dem vill gärna ha ett Världsarv men vill ha det privat och är inte intresserade av att visa upp det för besökare. Regionförbundet å sin sida vill skapa ett Världsarv med produkter av världsklass som lockar turister, och det innebär att det bara är relevant att arbeta med ett mindre antal gårdar. Sådana värderingskonflikter är inte ovanliga. Kund och marknad glöms bort när det är gratis Som vissas i denna rapport är det uppenbart är att marknaden inte längre är sovande, inte heller nyvaken utan mycket aktiv. Mycket kan antas komma att ske under de kommande åren, och det är viktigt att ha en öppenhet vad gäller projekt- och företagsstöd, så att alla möjligheter kan utvecklas på lika villkor. En viktig fråga som kommit fram i samband med intervjuer, och även under konferensen Framtidsbygd, är att vissa projekt varit kontraproduktiva. Många producenter har lärt sig att insatser som utbildning och marknadsföring är gratis. Man får gå på kurser utan kostnad och man får delta i kataloger, kartor och webbsidor gratis. När projekten är över och det inte går att få mer offentligt stöd, så uppstår problem. Producenterna är vana vid att det är gratis, och vägrar att betala när gratispengarna är slut. Det finns omfattande erfarenhet som visar att när det är gratis och utan krav, så faller nätverket när projektet är slut. Man måste vara försiktiga så man inte kramar ihjäl företagen. De måste tidigt lära sig att klara sig på egen hand. Projekt som ger mycket gratis skapar en inlåsning och det är en utmaning att få företagen att betala för sig även när de deltar i projekt. 8
Ett problem är att det råder en övertro på att det är det offentliga som ska se till att företagen marknadsförs och säljs. Det beror i sin tur på att det finns många projekt som just går ut på att erbjuda denna gratisservice. Som framgår av denna rapport finns förvånansvärt många aktörer som saknar kundperspektiv. Många är produktorienterade och inser inte att en och samma produkt kan rikta sig till olika kunder och marknader. All gratis marknadsföring leder till att producenternas redan tidigare betoning på produkt, istället för kund och marknad, förstärks. Kontakten med marknaden tar ju andra hand om. Varför ska man betala för sin marknadsföring när Eldrimner skapar en vacker kartbok och webb-site där alla hantverkare får vara med gratis? Motsvarande erfarenheter finns vad gäller turism och måltid. Även om många mathantverkare talar mycket om att turismen är viktig, så är det få som är redo att ta emot turister. Man har inga kunskaper om hur en turistisk produkt bör se ut, eller hur man prissätter turistiska upplevelser. Man har inga kunskaper om att ta emot turister. Även om man finns med på kartor etc., så är det inte säkert att det är öppet när turisten kommer, eller att man har något att sälja. För att visionen om Matlandet Sverige ska uppfyllas är det viktigt med en tydlig fokusering på kund och marknad. Alla kunder vill inte ha samma smör, samma ost eller måltidsupplevelse. För att lyckas med visionerna måste många inte bara lägga allt fokus på sin produkt, utan just utveckla sina verksamheter till de kunder och marknader man vänder sig till. Och då är det inte fruktbart att fortsätta med alla dessa gratisaktiviteter, som många gånger inte heller utgår från kundernas och olika marknaders krav. Konkurrerar det offentliga med det privata? Ett annat problem som lyfts fram i denna rapport, är att det nu finns många entreprenörer som på kommersiella grunder gör detsamma som offentligt finansierade projekt gör. Det gäller kanske särskilt satsningar på webben. Samtidigt som exempelvis ”Digitala marknadslösningar”, Eldrimner och LivsmedelsSverige/Regional mat utvecklar information om och ger länkar till små och hantverksmässiga producenter av livsmedel, utvecklar företag som lanthandeln.se och swedishmenue.com kommersiella produkter. Vistuhset.se är ett mellanting där ett företag fått offentligt stöd för att utveckla en webbtjänst, som man nu försöker få kommersiellt gångbar. Ett viktigt buskap som återkommer flera gånger i denna rapport är att det nu finns så många duktiga och marknadsanpassade entreprenörer, att det växer fram en allt mer fungerande marknad. Och när marknaden fungerar är det viktigt att den får ta sitt eget ansvar och inte störas av offentligt finansierade aktiviteter. Det finns en risk att det offentligt finansierade kramar ihjäl marknadskrafterna. Det finns många som med skattepengar skapar virtuella mötesplatser, samtidigt som marknadens aktörer är på väg att klara av det på egen hand. Det är hög tid att vara uppmärksam på tillfällen när det offentliga konkurrerar med det privata. 9
Page 1 and 2: PÅ UPPDRAG AV FÖRETAGARNA I SAMVE
Page 3 and 4: Sparsamt med utvärderingar och rap
Page 5 and 6: Under dessa år minskade sysselsät
Page 7: Skåne sätter måltiden i högsät
Page 11 and 12: dessa föreningar vara viktiga akt
Page 13 and 14: Men en än centralare fråga är an
Page 15 and 16: de snabbast växande branscherna, s
Page 17 and 18: omfattar levande uttryck, tradition
Page 19 and 20: Sverige samt stora delar av norra N
Page 21 and 22: Förr definierades kulturarv ofta s
Page 23 and 24: nya? Odling av senap är knappast e
Page 25 and 26: första hand till verksamheter inom
Page 27 and 28: Ett par svenska exempel finns. Ett
Page 29 and 30: Den tredje kategorin är snabbmat d
Page 31 and 32: Fiskeriverket och Fiskerifonden Fis
Page 33 and 34: ostproducenter, ”Handledning-Små
Page 35 and 36: Tillväxtverket, NUTEK, Turistdeleg
Page 37 and 38: Uppdraget för Visit Sweden är att
Page 39 and 40: Bodil Cornell är ansvarig och säg
Page 41 and 42: utveckling av besöksnäringsverksa
Page 43 and 44: innebär att det finns en risk för
Page 45 and 46: produkten till att utgå från vilk
Page 47 and 48: Minst ett par gånger per vecka kom
Page 49 and 50: kan vara företag från samma geogr
Page 51 and 52: Ett exempel där så sker är Torsb
Page 53 and 54: driver Ekonav (www.ekonav.se) där
Page 55 and 56: Föreningen för Ekologisk Fjäderf
Page 57 and 58: snabbmatsprodukter togs fram för v
Page 59 and 60:
skolmåltiderna. Om barnen lär sig
Page 61 and 62:
Många av dem jag intervjuat framh
Page 63 and 64:
Ett 10-tal andra svenska kommuner
Page 65 and 66:
7. Nationella mötesplatser och tä
Page 67 and 68:
Passion för mat Mässan Passion f
Page 69 and 70:
8. Internet som mötesplats Det fin
Page 71 and 72:
turister och konsumenter att komma
Page 73 and 74:
Under förra programperioden gjorde
Page 75 and 76:
säljare av närproducerad mat. Vi
Page 77 and 78:
Tanken är att ”efter samråd kri
Page 79 and 80:
9. Nationella eller länsövergripa
Page 81 and 82:
per år som läggs ute i bruksmilj
Page 83 and 84:
Måltidsgalan i Grythyttan. Där g
Page 85 and 86:
esöksföretagen ägs och drivs av
Page 87 and 88:
Anna Uhlin Landh på Regionförbund
Page 89 and 90:
Förstudien presenterade en vision
Page 91 and 92:
Skärgårdssmak tog fram en logotyp
Page 93 and 94:
9. Länsvisa och lokala projekt Lä
Page 95 and 96:
Västerbotten Västerbottens Turism
Page 97 and 98:
Regionen har arbetat med varumärke
Page 99 and 100:
Behovet av att utveckla nätverk so
Page 101 and 102:
Ett viktigt led i arbetet är att t
Page 103 and 104:
Projektet kring rennäring medverka
Page 105 and 106:
Jörgen Andersson menar att vi inte
Page 107 and 108:
företag som ville arbeta med målt
Page 109 and 110:
konstateras att ”detta projekt f
Page 111 and 112:
några gårdar som är av Världsar
Page 113 and 114:
Flera projekt i Dalarna har drivits
Page 115 and 116:
nötte jag interna stridigheter mel
Page 117 and 118:
anställda eller mer en flexibel re
Page 119 and 120:
kärnvärden går igenom alla entre
Page 121 and 122:
Stockholm och Grythyttan. Västra G
Page 123 and 124:
Sinnenas landskap Sinnenas landskap
Page 125 and 126:
få se mer kraft som kommer till n
Page 127 and 128:
Mat i Västmanland Mat i Västmanla
Page 129 and 130:
marknadsföring. Sommaren 2009 geno
Page 131 and 132:
Uppland, med idéer, underlag och u
Page 133 and 134:
Matkluster Sörmlands Matkluster (w
Page 135 and 136:
Visby Handelstorg som verktyg för
Page 137 and 138:
Stafva gård Ejmunds Stafva gård
Page 139 and 140:
År 2007 bildades den ekonomiska f
Page 141 and 142:
Drotz berättar att ”vi samarbeta
Page 143 and 144:
Inom kort ska det göras en utvärd
Page 145 and 146:
Köksriket Köksriket (www.koksrike
Page 147 and 148:
Västgötalandet Skaraborg mellan V
Page 149 and 150:
Man har under många är arbetat my
Page 151 and 152:
specialiteter är ostkaka, isterban
Page 153 and 154:
marknaden fick producenterna stöd
Page 155 and 156:
etala i efterskott när de ser hur
Page 157 and 158:
Smaka på Skåne Smaka på Skåne (
Page 159:
och njutning är tre ledord som bes
show all

Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Create successful ePaper yourself

Delete template?

Save as template?