Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Västerbotten
Västerbottens Turism (www.vasterbotten.net) har inte mat och måltid som något
framträdande inslag på sin hemsida, med undantag för en nyhetsnotis om at TV-kocken
Susanne Jonsson vill lyfta fram det vilda Västerbottens måltid. Tidigare har man inte sett
frågan om måltid så viktig, men nu har den fått större betydelse, genom samverkan i
Kvarkenregionen.
Marika Linder på länsstyrelsen konstaterar att man har få ansökningar om företagsstöd men
stöttar projekt om gårdsslakteri, Västerbottenslamm samt projekt kring bärplockning. Hon
säger att det är dåligt med utvärderingar av tidigare projekt. Det finns heller inte någon
systematisering av de erfarenheter som finns i rapporter från tidigare projekt, trots att
projektverksamheten varit omfattande under många år.
Gastro Botnia
En viktig aktör i regionen är Kvarkenrådet, som drev projektet ”Gastro Botnia Livsmedel”
åren 2001-2007 (www.gastrobotnia.com) . Projektet omfattade Västerbotten och finska
Österbotten och var en uppföljning till ett 10-tal projekt som drivits sedan 1983. Till en början
hade projektet en bred ansats men från 2004 koncentrerade man sig på samverkan mellan
restaurang, handel och livsmedelsföretag, medan insatserna mot den agrara sidan lämnades.
Nätverkande och samverkan var ledord för projektet.
Efter tidigare projekt fanns ett nätverk med restauranger som arbetar med varumärket Gastro
Botnia. I detta projekt hade man vad gäller restaurangerna som mål att skapa bestående
nätverk mellan restauranger och regionala producenter, med syfte att öka användandet av
regionala råvaror, utveckla marknadsföring samt ta fram ”gränsregionala skillnader för att
berika utbudet”. De restauranger som medverkade måste uppfylla vissa kvalitetskrav som
kontrolleras av besökande testare. De som uppfyller kraven för en skylt att sätta upp.
Kompetensutbildning och marknadsföring har varit viktiga inslag. Omfattande
utbildningsinsatser, främst med hjälp av ledande kockar, har genomförts. 300 nya recept har
skapats. Restaurangerna har byggt upp lokala nätverk med leverantörer. Man gjorde också en
satsning på Botnia Lunch, något som blev en framgång i Finland men inte i Sverige. De
svenska restaurangerna ansåg att marginalerna på luncherna är för låga för att de ska kunna
utvecklas. Undantaget var Folkets Hus i Umeå som med sina stora volymer på luncherna
kunde skapa ett lönsamt koncept. Utvärderingen visar att restaurangprojektet uppskattas av
deltagande företag, och att omsättningen för restaurangerna har ökat med 10-15% och
gästernas antal med 10-20%.
Delprojektet ”Livsmedelsföretag i samverkan” med mål att skapa interregionala samarbeten
mellan livsmedelsföretag eller mellan livsmedelsföretag och restauranger, med syfte att
genom gränsregionalt samarbete stärka konkurrenskraften bland företagen. Samverkan har
ökat mellan företagen och intresset hart varit störst på den finska sidan. Det visade sig dock ta
längre tid än väntat att utveckla samverkan mellan mindre företag.
95