Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

More documents

Recommendations

Info

3. Begrepp, definitioner och varumärken Matens, måltidens och turismens värld vimlar av begrepp, definitioner och varumärken. För att bli Europas bästa matland är det viktigt att få ordning och reda i dessa. Inte minst är det väsentligt att få en samsyn på vad man avser med de viktiga begrepp som är byggstenar i arbetet med Sverige – det nya matlandet. Begrepp för destinationer och måltidsregioner I det regional och lokala arbetet för att utveckla matlandet Sverige är det rimligt att så långt det är möjligt arbeta med de destinationsbegrepp man gör inom turismen. Det kan bli otympligt om turismen arbetar med ett begrepp, medan måltidens aktörer arbetar med ett annat. Men det finns säkert fall där turismens begrepp inte passar måltidens. Det viktiga är att medvetna val görs när man bestämmer sig för vilka begrepp som ska användas. Norden eller Skandinavien Stockholm marknadsför sig som ”the Capital of Scandinavia” och Köpenhamn som ”the Culinary Capital of Scandinavia”. Nordiska Rådet/Ministerrådet arbetar med projektet ”New Nordic Food” för att marknadsföra Norden med hjälp av måltiden. Flera begrepp används, vilket kan vara förvirrande. Det är viktigt att diskutera hur begrepp som Östersjön, Norden och Skandinavien stärker arbetet med att utveckla den svenska måltiden och turismen. Inte minst är det viktigt att göra medvetna och genomtänka val när Skandinavien respektive Norden bör användas. Destinationer I flera turistregioner har man lagt ned omfattande arbete kring varumärke och destination, medan det finns mer otydliga begrepp i andra. I vissa fall arbetar man med län som övergripande begrepp, som i Dalarna. I andra fall används landskap, som i Gävleborg där man arbetar med Gästrikland och Hälsingland. Det finns också exempel på länsövergripande destinationsbegrepp, såsom Swedish Lapland. Det förekommer även att ett läns eller landskaps namn inte alls används som begrepp för en destination, exempelvis Uppland. Samtidigt som det är viktigt vilka begrepp man väljer i marknadsföringen, får man ett intryck av att man i många fall lägger ned alldeles för stor möda på att diskutera vilket varumärke som man ska använda. För att lyckas på måltidens och turismens marknader givetvis det väsentliga att man har något att sälja och marknadsföra, inte vilket varumärke man använder. För den som har en stark produkt som Ishotellet eller västkustens skaldjur, är varumärket inte det avgörande utan just att man har en bra produkt att locka med. Sápmi eller Lapland För länder som Norge, Sverige och Finland finns det en speciell utmaning med destinationsbegrepp med tanke på den betydelse samerna har, inte minst för turism och måltid. Samerna, som är vårt urfolk, använder beteckningen Sápmi – Sameland i sitt arbete. Området sträcker sig historiskt från söder om Idre och Söderhamn i syd omfattar hela norra 18
Sverige samt stora delar av norra Norge, Finland och Ryssland. Samerna använder begreppet Sápmi allt intensivare, och med tanke på deras unicitet som urfolk är samer och Sápmi ett viktigt inslag i Sverigebilden, inte minst vad gäller måltiden. Visit Sweden använder begreppet Lapland. Den regionala turistorganisationen i norr arbetar med Destination Swedish Lapland. Regionala varumärken Allt eftersom intresset för mat och måltid växer, ökar också antalet geografiska begrepp som använder smak på olika sätt. Skärgårdssmak var en av de första, följt av Västsvensk mersmak. I Skåne används begreppet Smakplats Skåne. ”Smaka på” används av flera, bl. a. med Smaka på Stockholm, Smaka på Västsverige och Smaka på Skåne. Andra använder ”Smak av”, exempelvis Smak av Österlen, Smak av Sörmland och Smak av Småland. Regionala variationer kan vara lämpliga, men det kan också vara fruktbart att samordna användningen av smaktermerna. Det finns också olika regionala varumärken för lokalt producerad mat. I Dalarna finns varumärket ”lokal mat genuint”, i Östergötland ”Östgötamat”, i Västra Götaland finns ”Smaka på Västsverige” och ”7-häradslådan”, i Halland ”Signerat Halland”. Måltidens kärnvärden Sveriges natur är välkänd även internationellt och en styrka även för måltiden. Stora fria ytor, den goda miljön, alla skogar med barrträd, sjöar, älvar, berg, ängar med vackra vilda blommor, den långa kusten med och utan skärgård, rent vatten, viltet i skogarna, små byar, fjäll, myrar och vildmark är det som gör Sverige exotiskt. Röda stugor med vita knutar och en tall vid en insjös strand, tillhör också det exotiska. Dessa attribut är viktiga när måltiden ska utvecklas. Svensk arkitektur och design har ett starkt internationellt rykte, och är en resurs för att profilera turist- och måltidsupplevelser. Den svenska måltiden skull kunna ha ett helt eget designspråk, på samma sätt som svenska möbler, bilar eller svenskt mode har. Det svenska formspråket med enkelhet och stil, ljus och färg med en alldeles egen färgsättning, kan ge måltidsupplevelserna kraft. Sverige förknippas även med renhet och miljötänkande. Vårt svala klimat gör att vi har mindre problem med sjukdomar och ohyra på våra växter än vad man har i varmare länder. Vi har inte haft några stora livsmedelsskandaler som fått internationell uppmärksamhet. Många anser också att Sverige står för bra etik, inte minst för uppfödning av djur. Fribetande djur istället för stora djurfabriker är en bild många har. Det svenska klimatet med sin variationsrikedom mellan värme och kyla, spelet mellan mörker och ljus, är en styrka. De stora skillnaderna mellan landets norra och södra delar gör Sverige variationsrikt. Att vi har råvaror från åtta klimatzoner kan användas mer i måltidsupplevelserna. 19
Page 1 and 2: PÅ UPPDRAG AV FÖRETAGARNA I SAMVE
Page 3 and 4: Sparsamt med utvärderingar och rap
Page 5 and 6: Under dessa år minskade sysselsät
Page 7 and 8: Skåne sätter måltiden i högsät
Page 9 and 10: Ett problem är att det råder en
Page 11 and 12: dessa föreningar vara viktiga akt
Page 13 and 14: Men en än centralare fråga är an
Page 15 and 16: de snabbast växande branscherna, s
Page 17: omfattar levande uttryck, tradition
Page 21 and 22: Förr definierades kulturarv ofta s
Page 23 and 24: nya? Odling av senap är knappast e
Page 25 and 26: första hand till verksamheter inom
Page 27 and 28: Ett par svenska exempel finns. Ett
Page 29 and 30: Den tredje kategorin är snabbmat d
Page 31 and 32: Fiskeriverket och Fiskerifonden Fis
Page 33 and 34: ostproducenter, ”Handledning-Små
Page 35 and 36: Tillväxtverket, NUTEK, Turistdeleg
Page 37 and 38: Uppdraget för Visit Sweden är att
Page 39 and 40: Bodil Cornell är ansvarig och säg
Page 41 and 42: utveckling av besöksnäringsverksa
Page 43 and 44: innebär att det finns en risk för
Page 45 and 46: produkten till att utgå från vilk
Page 47 and 48: Minst ett par gånger per vecka kom
Page 49 and 50: kan vara företag från samma geogr
Page 51 and 52: Ett exempel där så sker är Torsb
Page 53 and 54: driver Ekonav (www.ekonav.se) där
Page 55 and 56: Föreningen för Ekologisk Fjäderf
Page 57 and 58: snabbmatsprodukter togs fram för v
Page 59 and 60: skolmåltiderna. Om barnen lär sig
Page 61 and 62: Många av dem jag intervjuat framh
Page 63 and 64: Ett 10-tal andra svenska kommuner
Page 65 and 66: 7. Nationella mötesplatser och tä
Page 67 and 68: Passion för mat Mässan Passion f
Page 69 and 70:
8. Internet som mötesplats Det fin
Page 71 and 72:
turister och konsumenter att komma
Page 73 and 74:
Under förra programperioden gjorde
Page 75 and 76:
säljare av närproducerad mat. Vi
Page 77 and 78:
Tanken är att ”efter samråd kri
Page 79 and 80:
9. Nationella eller länsövergripa
Page 81 and 82:
per år som läggs ute i bruksmilj
Page 83 and 84:
Måltidsgalan i Grythyttan. Där g
Page 85 and 86:
esöksföretagen ägs och drivs av
Page 87 and 88:
Anna Uhlin Landh på Regionförbund
Page 89 and 90:
Förstudien presenterade en vision
Page 91 and 92:
Skärgårdssmak tog fram en logotyp
Page 93 and 94:
9. Länsvisa och lokala projekt Lä
Page 95 and 96:
Västerbotten Västerbottens Turism
Page 97 and 98:
Regionen har arbetat med varumärke
Page 99 and 100:
Behovet av att utveckla nätverk so
Page 101 and 102:
Ett viktigt led i arbetet är att t
Page 103 and 104:
Projektet kring rennäring medverka
Page 105 and 106:
Jörgen Andersson menar att vi inte
Page 107 and 108:
företag som ville arbeta med målt
Page 109 and 110:
konstateras att ”detta projekt f
Page 111 and 112:
några gårdar som är av Världsar
Page 113 and 114:
Flera projekt i Dalarna har drivits
Page 115 and 116:
nötte jag interna stridigheter mel
Page 117 and 118:
anställda eller mer en flexibel re
Page 119 and 120:
kärnvärden går igenom alla entre
Page 121 and 122:
Stockholm och Grythyttan. Västra G
Page 123 and 124:
Sinnenas landskap Sinnenas landskap
Page 125 and 126:
få se mer kraft som kommer till n
Page 127 and 128:
Mat i Västmanland Mat i Västmanla
Page 129 and 130:
marknadsföring. Sommaren 2009 geno
Page 131 and 132:
Uppland, med idéer, underlag och u
Page 133 and 134:
Matkluster Sörmlands Matkluster (w
Page 135 and 136:
Visby Handelstorg som verktyg för
Page 137 and 138:
Stafva gård Ejmunds Stafva gård
Page 139 and 140:
År 2007 bildades den ekonomiska f
Page 141 and 142:
Drotz berättar att ”vi samarbeta
Page 143 and 144:
Inom kort ska det göras en utvärd
Page 145 and 146:
Köksriket Köksriket (www.koksrike
Page 147 and 148:
Västgötalandet Skaraborg mellan V
Page 149 and 150:
Man har under många är arbetat my
Page 151 and 152:
specialiteter är ostkaka, isterban
Page 153 and 154:
marknaden fick producenterna stöd
Page 155 and 156:
etala i efterskott när de ser hur
Page 157 and 158:
Smaka på Skåne Smaka på Skåne (
Page 159:
och njutning är tre ledord som bes
show all

Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?