Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Skåne sätter måltiden i högsätet på många sätt, och ger gedigen och inspirerande information
både på nätet och i skrifter om de skånska måltiderna. Region Skåne har som målsättning att
på tio år bli en välkänd europeisk matregion. Med projektet Smaka på Skåne satsar man på att
utveckla närproducerad mat. Detta kompletteras av Smakplats Skåne som är ett
utvecklingscentrum för småskalig livsmedelsproduktion. Däremot saknas det en aktör som för
maten, måltiden och turismen samman. Måltidsturismen är därför fortfarande lite satt åt sidan.
Projekttrötthet
Flera av de rapporter och intervjuer som tas upp i denna studie visar att det finns en utbredd
projekttrötthet bland entreprenörerna landet runt. Redan i början av 2000-talet slogs det i
utvärderingar och rapporter fast att många entreprenörer var otroligt projekttrötta. Vi ser
också flera länsstyrelser som efterfrågar entreprenörsstyrda projekt och ställer sig tveksamma
till traditionella projekt. Som en av de intervjuade slår fast; ”det finns för många entusiastiska
projektledare utan entusiastiska entreprenörer”. Är projekten till för entreprenörerna eller
projektägarna, är en återkommande kritisk fråga.
Traditionellt drivs ofta utvecklingsprojekt av offentlig sektor eller stora organisationer.
Sammantaget så är det och har varit många anställda som kartlägger och utvecklar
entreprenörerna. En återkommande synpunkt från entreprenörerna är att de inte längre vill
”försörja” andra utan ta ansvaret på egen hand. Det finns exempel där entreprenörerna nu
säger nej till traditionella projekt. Det främsta exemplet är Matresursen i Dalarna och
Gävleborg, som fick lägga ned hela sin verksamhet på grund av oförmåga att hantera
relationerna med projektets målgrupp.
Det finns en tydlig tendens till att allt fler entreprenörer reagerar mot att större delen av
projektmedlen används för lokaler och löner för projektledningen, samtidigt som
entreprenörerna förväntas vara glada över att få delta i gratis kurser. Det finns också
reaktioner mot att projektägare tar en betydande del av anslaget till interna kostnader. En
vanlig kommentar är att det finns en förtroendebrist mellan projektägare och dem som
projektet riktar sig till.
Flera rapporter framhåller att det varit dåligt med förankringsarbetet mellan projektägaren och
de entreprenörer som projektet ska utveckla. Projekten kommer från ovan och man utgår inte
från entreprenörernas behov. Samma sak görs om gång på gång. Hjulet uppfinns om och om.
Entreprenörerna får ta del av kompetensutveckling utan att projektets ledning lyssnat på vad
de vill och behöver.
Det kanske är hög tid att byta ut begrepp som kompetensutveckling och kompetensöverföring
mot kompetensutbyte. Ofta verkar det som att det glöms bort att många av de entreprenörer
man vill nå, redan har en gedigen kompetens och många erfarenheter av en lång tids
verksamhet. De har mycket att lära andra, och en betoning på dialog och utbyte av kunskaper
och erfarenheter är fruktbart, istället för den enkelriktade kommunikation begrepp som
överföring och utveckling antyder.
7