Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Ett par svenska exempel finns. Ett är när Milko lät Åsberget gårdsmejeri ta över receptet på
osten Våloloffen, som inte producerats på många år. Tanken var att Åsberget skulle göra en
exklusiv hantverksmässigt tillverkad ost, och att Milko senare skulle göra en industrimässig.
Hantverksosten finns men inte den andra. Ett annat exempel är Gottlands mikrobryggeri, som
ägs av Spendrups med arbetar självständigt. När det lokalt producerade Wisby Pils blev
populärt landet runt, flyttades tillverkningen över till fastlandet.
Scan skulle kunna samverka med små producenter för att utveckla nya produkter. De små
skulle också kunna vara legotillverkare, särskilt för produkter som har en minskande volym.
De stora skulle också kunna stötta nyföretagandet inom sina branscher, inte minst när den
stora lägger ned sin tillverkning. När SCAN lägger ned i Skara står många kunniga
yrkespersoner utan arbete, och flera av dem skulle kunna starta eget i samverkan med SCAN.
I många andra länder arbetar som sagt såväl små som stora producenter med en gemensam
strategi där man inte ser någon konflikt mellan den mer industrimässigt tillverkade produkten
och den som är producerat av en traditionell hantverkare. Man ser det inte som något problem
att en och samma produkt kan säljas till helt olika priser och med olika kvalitet. Tvärt om ses
det som en styrka att det lilla kan exponeras även i det stora, att de båda segmenten kan stärka
varandra. Det stora företagets sortiment stärks av att kunna erbjuda mer exklusiva
hantverksmässiga produkter, och det lilla företaget får tillgång till effektiva distributions- och
försäljningskanaler.
Turister som lockas av den lokala måltiden och lokala produkter, vill ofta kunna köpa dem när
de är hemma. På så sätt skapar turism en export av lokala produkter till turisternas hemorter,
om det nu är i svenska städer eller internationellt. Men för de små producenterna kan det vara
svårt att klara av en större efterfrågan på en sådan marknad, samtidigt som deras
produktionsvolym är för låg och deras priser för höga för att kunna nå en större marknad. Då
kan de större producenterna ge produkter som gör att turisten kan få en fläkt av det lokala och
genuina även på hemmaplan. På så sätt kan de större industrierna också vara en styrka för
måltidsturismen. De lite större företagen kan också stärka de små hantverksmässiga företagen,
eftersom de med sin volym och sina priser kan nå en större marknad, och därmed göra
produkten och området mer kända. De större producenternas kunskap om kunder och
marknad, kan också stärka de små producenterna.
Livsmedel med geografisk identitet och andra kvalitetsmärkningar
En viktig fråga att diskutera är appellationer eller skyddat ursprung. I andra EU- länder har
sedan länge appellationer, viner och andra livsmedel med en Geografisk Ursprungsbeteckning
(GU), spelat en viktig roll i marknadsföringen. Frågan är om Sverige som matland skulle
stärkas av att utveckla ett system med sådana appellationer. Är det kanske nödvändigt för att
de svenska produkterna ska få en tydlig identitet med unika egna produkter? Som det ser ut
kommer Kalix löjrom att få den högsta beteckningen under 2010, och kanske därmed banar
väg för andra att följa efter.
27