Rapport om projekt kring turism och måltid, på ... - urban-laurin.com

Men en än centralare fråga är anlagsgivarnas syn på entreprenörer. Som framgår i denna
rapport har ett stort ERUF-finansierat projekt i Dalarna och Gävleborg, Matresursen, fått
läggas ned därför att relationen till entreprenörerna inte kunde hanteras. En av orsakerna är att
Tillväxtverket inte gick med på att företagare både sitter i den styrande gruppen och deltar i
projektet. Däremot förklarade man att det gick bra om företagarna anställdes. Företagarna
vägrade att låta sig anställas och såg förslaget som en nedlåtande attityd mot att vara
företagare.
Det finns liknande exempel hos projekt som finansieras av ESF, där ESF-rådet inledningsvis
föreslog att de medverkande företagarna skulle anställas. ESF ändrade dock sin inställning
och projektet har nu företagare med såväl i projektet som i styr- och partnerskapsgruppen.
ESF har således hittat lösningar som Tillväxtverket inte kunde göra.
Jordbruksverket har en betydlig positivare syn på företag och projekt. För projekt inom
Landsbygdsprogrammet är det viktigt att man kan visa att kostnaderna är rimliga och att det
finns en kostnadseffektivitet. Eftersom underifrånperspektivet styr i detta program, så ser
Jordbruksverket det som positivt att entreprenörerna är med och är drivande. Det finns dock
problem med förtagandet även inom Landsbygdsprogrammet med Leader. Leader-områdena
driver projekt som de äger själva. Eftersom dessa områden vanligtvis inte är
momsregistrerade, blir det dyrare att anlita en företagare än att anställa en person. Där finns
ett systemfel som borde åtgärdas.
Menar man allvar med att det är viktigt att ha med företagen i utvecklingsprojekt, finns det
anledning för de finansierade myndigheterna att utveckla en modell som medför att det också
går att ha företagen med. Att som Tillväxtverket föreslå att det är enklast att anställa
företagarna, uppfattas givetvis inte som något annat än som oförskämt av företagen.
Samverkanslösningar mellan det offentliga och privata har blivit allt populärare, ofta i form
av OPP – Offentligt Privat Partnerskap. Ibland talar man även om IPOP; Ideellt, Privat,
Offentligt Partnerskap. Faktiskt är Leader-metoden just ett IPOP, med den offentliga sektorns
trygghet, den privata sektorns effektivitet och den ideella sektorns engagemang. Sådana
partnerskap kan vara en effektiv metod för att driva även utvecklingsprojekt. Det finns
exempel på ett ESF-projekt om stadsdelsutveckling som drivs just på detta sätt. Där är
organisationen Företagarna projektägare. För att säkra ekonomin har kommunen ställt upp
med likviditetsgaranti. Med denna konstruktion har man sluppit krav på tidskrävande offentlig
upphandling, samtidigt som företagare arbetar i projektet just som företagare och inte som
anställda.
13