DEL I På tröskeln in… - Doria

More documents

Recommendations

Info

88 ’Platsens’ semantiska fält illustreras i figur 3. Intressant är att begreppet etymologiskt pekar i riktning mot öppenhet. Som tidigare begreppsdimensioner finns även betydelsen bred väg eller gata. Tankeväckande är också att ‘plats’ från början haft innebörden möda och besvärlighet samt oro eller kiv. 326 Att exempelvis klara sig ur (något) har varit lika med att komma med plats undan. 327 Fenomenet med återkommande och sammanfallande begrepp i såväl ’rummets’ som ’platsens’ semantiska fält konnoterar en ömsesidig förbindelse av särskild karaktär. Som den mest framskjutande dimensionen till ‘plats’ framträder ‘ställe’ med kvaliteter läge, ställning eller mening. Detta kan läsas som en antydan om ett uppehåll eller skeende som är situerat eller förlagt till en särskild plats, alltså en lokalisering av något. Tolkningen är att denna utsträckning i första hand betecknar ’platsens’ geografi och topografi i betydelsen av dess ytmässighet. ‘Ort’ bildar en annan huvudutsträckning hos ’platsen’, om än svagare. Som kvaliteter finns exempelvis gruvgång, trakt, landsända och omnejd. ‘Ort’ och ‘ställe’ har svag ömsesidig ekvivalens. Av dem kan ‘ort’ i sin tur möjligen tolkas i mera ontologisk riktning i betydelsen av existentiella platsförhållanden visavi människans bestämmelse och tillblivelse. Kvantitativt mindre förekommande, men vårdvetenskapligt intressanta dimensioner är bindningarna ‘lokal’, ‘lokalitet’ ‘punkt’ och ‘område’ samt ‘ämbete’. ‘Lokal’ och ‘lokalitet’ står i ömsesidig förbindelse med både varandra och med ‘ställe’. Skillnaden kan möjligen vara att ‘lokalitet’ genom bland annat ‘ortlighet’ innebördsligt mera hör ihop med ‘ort’, medan ‘lokal’ snarare bör hänföras till ’platsens’ topografiska innebörder. ‘Punkt’ i sin tur uppvisar egenskaper som kan knytas till ’platsens’ verkningskrets i betydelsen av tillstånd, ögonblick och moment, passage, avsnitt samt det avgörande eller det viktigaste. ‘Ämbete’, ‘position’, utrymme’ och ‘tillhåll’ framkommer som mera sporadiska utsträckningar i det semantiska fältet. Särskilt intressant i ontologisk riktning är ‘ämbete’ då man relaterar kvaliteterna värv, gärning, kall och värdighet till det mänskliga ämbetet att bli till och att vara människa. 326 Hellqvist 1948. 327 Dalin 1853.
Utredning av begreppet ‘rymd’ 89 nligt SAOB 328 E kan ursprunget till begreppet ’rymd’ spåras till medellågtyskans rumte genom släktskap med utrymme, fri eller öppen plats liksom genom lågtyskans rümte som öppen mark, öppet hav. Genom medelnederländskan ruumte kom betydelserna bredd, vidd (förutom öppen plats). Hellqvist 329 konstaterar att ‘rymd’ började användas allmänt först på 1700-talet, då som nybildning till adjektivet rum och verbet rymma efter mönstret av blygd, bredd, höjd, tyngd och dylikt. Även Wessén 330 hänvisar till adjektivet rum som rymlig och till verbet rymma. Allt som allt identifierades 45 synonymer till ‘rymd’ (bilaga 5a). Den semantiska utredningen medelst diskriminationsmatris (bilaga 5b) har resulterat i följande diskriminationsparadigm och semantiskt fält över ‘rymd’ (figur 4 nedan). RUM KAPACITET Figur 4. Semantiskt fält över ’rymd’ 328 SAOB 1962. 329 Hellqvist 1948. 330 Wessén 1973. RYMD UTRYMME HIMMEL himmelrike himlavalvet luften fäste atmosfär FÖRMÅGA AVSTÅND mellanrum distans håll PERSPEKTIV djup utblick, utsikt framtidsvy framtidsmöjlighet överblick horisont Synonymitetsgrad > 90 % Synonymitetsgrad 80-90 % Synonymitetsgrad 60-79 % Synonymitetsgrad 40-59 % UTSTRÄCKNING omfattning förlängning utvidgning utbredning
Page 3:
RUMMET I VÅRDANDETS VÄRLD
Page 6 and 7:
CIP Cataloguing in Publication Lass
Page 9:
ABSTRACT Erna Lassenius The space i
Page 12 and 13:
då arbetet inleddes, ”lämnade
Page 14 and 15:
DEL III Resultat 7. BEGREPPSANALYS
Page 16 and 17:
FIGURER Figur 1 Studiens design 13
Page 18 and 19:
2 rumsliga vara. Att vårdandet ska
Page 20 and 21:
4 I undersökningen tredje del redo
Page 22 and 23:
6 I fokus för denna forskning stå
Page 24 and 25:
Uppgiftsbestämning och kunskapsfö
Page 26 and 27:
10 människans själsliga dimension
Page 28 and 29:
12 att explicitgöra dess väsen oc
Page 30 and 31:
2. TIDIGARE FORSKNING 14 En forskni
Page 32 and 33:
16 och ro, stillhet och vila. Om ce
Page 34 and 35:
Generella mönster 18 Soja 44 är e
Page 36 and 37:
20 Forskning med fokus på psykiatr
Page 38 and 39:
22 Carlsson 80 har undersökt det v
Page 40 and 41:
24 uppleva ordning och struktur i v
Page 42 and 43:
26 och begrepp gör att förståels
Page 44 and 45:
28 Heidegger 98 som den av filosofi
Page 46 and 47:
30 och vårdaren mer eller mindre d
Page 48 and 49:
Vårdkulturella aspekter 32 Männis
Page 50 and 51:
34 rumsliga hos henne. Detta gräns
Page 52 and 53:
36 uppnå konsensus. Skolimowski 12
Page 54 and 55: 38 Enligt Heidegger 135 kan en onti
Page 56 and 57: 40 omständigheter på sitt sätt f
Page 59 and 60: DEL II Studiens hermeneutiska lands
Page 61 and 62: 45 retoriken skulle fungera som bar
Page 63 and 64: 47 av någots väsen. Den hermeneut
Page 65 and 66: 49 Begreppet kontext har under de s
Page 67 and 68: 5. TOLKNINGSHORISONT 51 I detta kap
Page 69 and 70: 53 Frågan om kunskapssynen är cen
Page 71 and 72: 55 rummets innebörd att fastställ
Page 73 and 74: 57 vardande, varande och handlingar
Page 75 and 76: 59 Epistemologiska aspekter på beg
Page 77 and 78: 61 innehåll och sina gränser geno
Page 79 and 80: Vårdvetenskapliga grundantaganden
Page 81 and 82: 65 synliggörs det caritativa som d
Page 83 and 84: 67 forskningstema med vissa lingvis
Page 85 and 86: 69 vidare via berättandet. Skönli
Page 87 and 88: 71 men också faktiskt utestänga d
Page 89 and 90: 73 och tolkningen, i vilken jag sö
Page 91 and 92: 75 allmänhet. 278 Den etiska håll
Page 93 and 94: 77 utgångspunkt var att oberoende
Page 95 and 96: 79 intervjusamtal och ett vanligt s
Page 97 and 98: DEL III Resultat 81 7. BEGREPPSANAL
Page 99 and 100: 83 I NE 312 tas skillnaden upp mell
Page 101 and 102: RYMD atmosfär perspektiv förmåga
Page 103: 87 förekommer nämligen inga attri
Page 107 and 108: 91 begreppet i fornsvenskans utryme
Page 109 and 110: 93 plats har även egenskaper som f
Page 111 and 112: 95 Inledningsvis presenteras nedan
Page 113 and 114: 97 övervärld, med andra ord skapa
Page 115 and 116: 99 men snarare som en formalitet d
Page 117 and 118: 101 eller ner, rätt eller orätt,
Page 119 and 120: 103 någonting blir sagt, som angå
Page 121 and 122: 105 Han sörjer inte det försvunna
Page 123 and 124: Tre tentativa väsensdimensioner I
Page 125 and 126: 109 tänkas sammanhänga med att ju
Page 127 and 128: 111 Genom sin lokalitet, punkt och
Page 129 and 130: 113 andehem. 349 Andehemmet är det
Page 131 and 132: 115 (mera) blivandet och vardandet.
Page 133 and 134: 117 I den efterföljande studien av
Page 135 and 136: 119 9. INTERVJUSTUDIE - STUDIE III
Page 137 and 138: 121 och få personen ur balans trot
Page 139 and 140: 123 På en vårdavdelning gestaltas
Page 141 and 142: 125 F: Förstod jag dig rätt här
Page 143 and 144: 127 art. Patienternas rum skiftar s
Page 145 and 146: 129 sina innersta känslor. Det är
Page 147 and 148: 131 liksom allt folk ute i entrén
Page 149 and 150: 133 F: Så den här ”bubblan” v
Page 151 and 152: 135 Det är inte bara frustrerande
Page 153 and 154: 137 Att uppleva tiden till skillnad
Page 155 and 156:
139 att tillfälligt träda ur tide
Page 157 and 158:
141 ansikte. Den egna livshistorien
Page 159 and 160:
143 möjligheter att vara inrymmand
Page 161 and 162:
145 Ylva: Den möjligheten fick jag
Page 163 and 164:
147 Hur en människas självbild p
Page 165 and 166:
149 där det verkliga alltmer förs
Page 167 and 168:
151 själv och att man blir utsatt
Page 169 and 170:
153 vården eftersträvar. Föruts
Page 171 and 172:
155 patie ntens önskan om att få
Page 173 and 174:
157 grunden kan dess mening först
Page 175 and 176:
159 Anne: Först så vart det larm
Page 177 and 178:
161 Ylva: Men jag menar, är du psy
Page 179 and 180:
163 Vad har då stigit fram beträf
Page 181 and 182:
165 rörelsen närmare det verkliga
Page 183 and 184:
167 grund av en grupp- och arbetsge
Page 185 and 186:
169 dess oskiljaktighet. En männis
Page 187 and 188:
171 Rättare sagt, en frihet att v
Page 189 and 190:
173 skulle vara hemma i tillvaron,
Page 191 and 192:
175 Förändring i jämförelse med
Page 193 and 194:
177 hur hon får hjälp med att han
Page 195 and 196:
179 tiden under till exempel ett dy
Page 197 and 198:
181 Inte bara så att bli utskriven
Page 199 and 200:
183 dialektiken mellan meningsfull
Page 201 and 202:
185 sker. En pålagd samvaro kan p
Page 203 and 204:
187 meningsfull eller meningslös n
Page 205 and 206:
189 att den varken är ett varande
Page 207 and 208:
191 grundkonstruktion som tolknings
Page 209 and 210:
193 Frågan om trialektiken är cen
Page 211 and 212:
195 hälsans rörelse kan komma ig
Page 213 and 214:
197 Medtillvaron i vårdandets vär
Page 215 and 216:
199 jämsides både det som det är
Page 217 and 218:
201 DEL IV På tröskeln ut… 11.
Page 219 and 220:
203 syntetiserande slutfasen fick d
Page 221 and 222:
205 upplevelser och uppfattningar p
Page 223 and 224:
207 ”talbart” för forskning oc
Page 225 and 226:
209 procedur att artikulera, och eg
Page 227 and 228:
Heuristiskt värde 211 Det har gett
Page 229 and 230:
213 Förvisso förutsätter ett så
Page 231 and 232:
Empirisk förankring 215 Vetenskape
Page 233 and 234:
217 sanningsanspråket här som det
Page 235 and 236:
219 Du ger mig mycket utrymme och d
Page 237 and 238:
221 12. RUMMET I VÅRDANDETS VÄRLD
Page 239 and 240:
223 också ett mellanmänskligt st
Page 241 and 242:
225 hälsan nämligen inte om lycka
Page 243 and 244:
227 försonande med det som framsky
Page 245 and 246:
229 så att säga endast och allena
Page 247 and 248:
231 För ett bibehållande av vård
Page 249 and 250:
233 Måhända står detta nära off
Page 251 and 252:
235 vårdaren är friheten alltid k
Page 253 and 254:
237 En av de inledande centrala tan
Page 255 and 256:
239 görande i vården. Orsaken kan
Page 257 and 258:
241 själv. Den ständigt motsägel
Page 259 and 260:
Efterskrift 243 Frihet. Den individ
Page 261 and 262:
SUMMARY The space in the world of c
Page 263 and 264:
247 is seen as a reflecting and exp
Page 265 and 266:
249 The material used here was two
Page 267 and 268:
251 of the Common Land. In the Ice
Page 269 and 270:
253 good and bad spatiality as well
Page 271 and 272:
255 tradition. The alleviation of s
Page 273 and 274:
REFERENSER 257 Algra, K. 1995. Conc
Page 275 and 276:
259 Eriksson, K. (red). 1993b. Möt
Page 277 and 278:
261 Heidegger, M. 1992. Varat och t
Page 279 and 280:
263 Liljeström, G. 1999. Att skapa
Page 281 and 282:
265 Pettersson, T. 2003. Livsåskå
Page 283 and 284:
267 Whaley, M. S., Ramirez, L. F. 1
Page 285:
269 The New Oxford Dictionary of En
Page 288 and 289:
Förfrågan om deltagande i forskni
Page 290 and 291:
Synonymtablå hålighet över begre
Page 292 and 293:
Synonymtablå över begreppet plats
Page 294 and 295:
ymd utrymme kapacitet perspektiv ut
Page 297:
ynonymer på begreppen ’meningsl
show all

DEL I På tröskeln in… - Doria

You also want an ePaper? Increase the reach of your titles

Delete template?

Save as template?